babydarling

En annan sak som ligger högt på vuxen-topplistan är att gå på föräldramöte på dagis. Sitta på en barnstol och försöka se engagerad ut. Dock är det svårt ibland att veta var man ska titta- töntstirra på en fröken som pratar eller se sig okoncentrerat och uttråkat omkring som en kepselev utan penna.

Idag var iallafall planen innan föräldramötet att jag INTE skulle prata, är annars den som pratar mest typ överallt. Så efter jobb-cykling hem-middag-cykling till Lena som skulle vara barnvakt åt Stella-cykling till dagis-in och klä av mig och Leo-sitta runt ett bord och lyssna på fröknar. Så lyckades jag faktiskt att inte prata! Förutom presentationen då förstås, då man säger vilka barn man är mamma till. Dock kom jag efter en stund på att man kanske skulle verka lite trevlig, nyinflyttad och allt som man är (Hade annars fullt upp att kolla till Leo samt att försöka med tankekraft blockera lukt från Leos blöja, ville inte gå iväg och byta mitt i fröknarnas info) Så jag svarade på en fråga var vi hade bott förut- Uppsala- samt berömde fröken intill att dagiset var bra. Var ungefär det jag orkade säga, man är ju inte sitt piggaste jag kl sju på kvällen tillbaka på dagis.

Så de andra föräldrarnas första intryck var antagligen att jag är en sur mallgroda från storstan som fjäskade för fröken, samt hade ett barn som luktade bajs.

Men Moas mamma frågade faktiskt om Stella ville komma över och leka nån helg, så där kanske jag har en öppning till Tierpsmammorna. Eller ja just ja, det var ju Stella de ville träffa. Som vanligt, min fina dotter med ett socialt liv som vida överskrider mitt...!!