Jag är kär
I "Cashemere Maffia".
Kan fortfarande ibland känna av "Oh my God, SATC-boxen är klar"- depressionen, men den kommer mer och mer sällan, och med en sådan New York-pärla som "Cashmere Maffia" så försvinner den nog helt och hållet snart.
Lite kär är jag i "My name is Earl" också, efter två avsnitt på rad på Kanal 6. Detta är dessutom en av de få serier både jag och Jonas gillar (Han är annars mer inne på Andra värlskriget-dokumentärer och hårdrocksgitarrist- dokumentärer. Hm. Thanks, but no thanks)
Nu ska jag gå och lägga mig så att jag är pigg och utvilad imorgon när jag ska med Stella på hennes första inskolningsbesök på förskoleklassen och fritids. Hur coolt som helst! Dessutom måste jag fundera ut hur jag kan göra bästa möjliga intryck på fröknarna, så att de har överseende med att hon antagligen kommer att komma försent 80 % av morgnarna på grund av mamma med kass förmåga att gå upp när mobillarmet ringer.
Fröken: Nämen Stella! Kommer du försent nu igen?! Ja, ja, det är ingen fara. Din mamma är ju så himla trevlig. Duktig på matte är hon också, matte-lärare och allt som hon är, så du hinner nog ta ikapp det du missat. Hon berättade också att du började lära dig engelska när du var fem, så inte är vi arga för att du är sen, ohhh nej.
Något åt det hållet hade jag tänkt mig snacket skulle gå i höst. Kanske ska imponera imorgon med att prata engelska med Stella?
Jag: Hello!
Stella: Hello!
Jag: What is your name?
Stella: My name is Stella
Sen kan hon inte säga mer, men det här borde väl räcka, tror ni inte? I och för sig. Hon brukar säga "My name is Karin" för hon tycker Karin är så fint, och man vill ju inte att fröknarna ska tro att Stella inte vet vad hon heter.
Får fundera vidare på detta. Kul ska det bli iallafall! Mellan nio och kvart över tio imorgon börjar min lilla tjej sitt skol-liv. "Herregud vad tiden går fort", som en klyshig människa skulle ha sagt.
Kan fortfarande ibland känna av "Oh my God, SATC-boxen är klar"- depressionen, men den kommer mer och mer sällan, och med en sådan New York-pärla som "Cashmere Maffia" så försvinner den nog helt och hållet snart.
Lite kär är jag i "My name is Earl" också, efter två avsnitt på rad på Kanal 6. Detta är dessutom en av de få serier både jag och Jonas gillar (Han är annars mer inne på Andra värlskriget-dokumentärer och hårdrocksgitarrist- dokumentärer. Hm. Thanks, but no thanks)
Nu ska jag gå och lägga mig så att jag är pigg och utvilad imorgon när jag ska med Stella på hennes första inskolningsbesök på förskoleklassen och fritids. Hur coolt som helst! Dessutom måste jag fundera ut hur jag kan göra bästa möjliga intryck på fröknarna, så att de har överseende med att hon antagligen kommer att komma försent 80 % av morgnarna på grund av mamma med kass förmåga att gå upp när mobillarmet ringer.
Fröken: Nämen Stella! Kommer du försent nu igen?! Ja, ja, det är ingen fara. Din mamma är ju så himla trevlig. Duktig på matte är hon också, matte-lärare och allt som hon är, så du hinner nog ta ikapp det du missat. Hon berättade också att du började lära dig engelska när du var fem, så inte är vi arga för att du är sen, ohhh nej.
Något åt det hållet hade jag tänkt mig snacket skulle gå i höst. Kanske ska imponera imorgon med att prata engelska med Stella?
Jag: Hello!
Stella: Hello!
Jag: What is your name?
Stella: My name is Stella
Sen kan hon inte säga mer, men det här borde väl räcka, tror ni inte? I och för sig. Hon brukar säga "My name is Karin" för hon tycker Karin är så fint, och man vill ju inte att fröknarna ska tro att Stella inte vet vad hon heter.
Får fundera vidare på detta. Kul ska det bli iallafall! Mellan nio och kvart över tio imorgon börjar min lilla tjej sitt skol-liv. "Herregud vad tiden går fort", som en klyshig människa skulle ha sagt.
Kommentarer
Trackback
