babydarling

Om ni inte vill läsa svordomar kan ni väl gå och se på TV eller nåt. Om ni tycker att det spelar någon roll att läsa texter med fan och jävlar, here it goes:

Alltså, att ha mycket att göra på jobet, det gör mig egentligen ingenting. Det är kul med action och problemlösning och fixande, plus det oftast går att eliminera stress med en liten post- it lapp på sin pärm där viktiga saker skrivs upp. Sen stryker jag sakerna en efter en. Men jag blir så jääääääävla trött på gnällspikar som bara "Åh, vad jobbigt att jobba sent och åh, vad drygt och åh, vad mycket jag har att göra". Vi har jobbat i TVÅ arbetsdagar! Give me a break. Men det värsta är att folk (Och nu menar jag folk som i vissa lärare på skolan, inte nödvändigtvis i mitt arbetslag) gnäller och surar över konferensen vi ska åka på i helgen.

"Buhu, stackars mig, jag måste åka på konferens över en lördag och söndag, ÅHHH vad fruktansvärt"

Ja men eller hur, det är så jävla synd om lärare som har nästan nio veckors semester och sedan får bo på hotell i två nätter och arbeta med lokala arbetsplaner, samarbete och hur vi ska höja resultaten och dessutom får god mat och båtutflykt längs Höga Kusten på lördagkvällen. Tänk om de hade fått vara hemma och vila upp sig istället, det behövs ju verkligen efter deras långa semester. Och jag menar, om chefen tycker att en konferens är en bra idé, kan man inte bara köpa läget då? Vi kräver ju det av våra elever, att de ska lita på att vi vet vad som är bäst för deras kunskapsinhämtning.

FAN vad irriterad jag är. Dessutom var det så sent som idag en artikel i Expressen om varje skolas genomsnittliga meritvärde, och min skola låg både under Sverige- genomsnittet och lägre än förväntat enligt SALSA- värdet (Ett slags mått på hur eleverna förväntas klara betyg med tanke på socialgrupper, könsfördelning, andel elever med utländsk härkomst osv).

Jag menar, visst måste det väl vara varje lärares prio nummer ett att klara så många elever som möjligt med ett sånt bra resultat som möjligt?! Visserligen bor jag på ett ställe med EXTREMT låg studietradition, men ändå. Varje tillfälle där vi får chans att tänka nytt och tänka om och hitta på bra lösningar är väl välinvesterad tid.

Men inte nog med det. Imorgon ska jag tydligen på handledarutbildning hela förmiddagen, sämsta jävla dagen ever att lägga den på. Nä, men jag ska ju bara starta upp höstterminen nästa onsdag och håller på att flytta hela mitt specialklassrum och är dessutom arbetslagsledare och måste hålla reda på ungefär tio miljoner saker bara för att folk tänker "Äh, det där är det säkert någon annan som fixar". Så det är lugnt, jag har all tid i världen...

Och sedan hem och packa för att åka till Härnösand 7.30 på fredag. På tisdag nästa vecka ska vi först ha AL- konferens på förmiddagen (Scheman, skåp, policys, förhållningssätt, gruppindelningar...) och sedan någon slags utbildning på eftermiddagen för att lära oss hantera alla sjukblanketter mm på Internet.

Vilket betyder att det känns som att jag måste jobba på måndag trots att vi egentligen är komplediga då, annars hinner jag inte. Detta betyder i sin tur att jag nästa fredag kommer att ha jobbat två veckor i rad.

Ja, ja.

Nu har jag fått det out of the system, nu kanske jag kan fokusera på roligare saker. Som att det ÄR ju kul att ha börjat jobba, många av kollegorna är riktiga pärlor plus att det ska bli kul att träffa eleverna på onsdag. Får jag välja på jobbiga elever och jobbiga kollegor så väljer jag eleverna. Alla gånger.