babydarling

Svarta mysbyxor, det vita perfekta baslinnet samt en blå blus med små vita prickar från H&M. Tre år gammal. Tänkte att jag skulle piffa till mig åtminstone lite. Barnen fick bada före middagen och tog på sig fina kläder (= Blixten- tröja och Mimmi Pigg T- shirt och mysbyxor som de fick i julklapp).

Sedan tände vi värmeljus, lyssnade på julskiva och åt klyftpotatis, schnitzel och bearnaisesås. Kladdkaka, glass och melon till efterrätt. Tittade på Bolibompa och åt lite chips. Spanande ut genom fönstrena efter fyrverkerier, men vi såg inga. Hörde lite smällar långt borta bara. Så då fick de se fyrverkerier på You Tube istället. I am such a problemsolver.

Nu sover skruttungarna sedan en timme tillbaka, och jag ska gå ner och se dvd nummer två från "Vänner"- boxen.

Dricka ett glas vin och äta After Eight. Party, party.

Gulligast idag:
Stella (efter maten): Åhhhhhh vilken god mat! Det här är min BÄSTA NYÅRSAFTON någonsin!

Menar det! Dessutom är det ändå för kallt ute för mina svarta, högklackade partyskor.

Legohuset nästan klart. Tar sin lilla tid, men mysigt är det att ligga på golvet bredvid Stella och leta efter en "Svart med fyra" här och sätta en "Grå med en som lutar" där.

Fast sedan började Leo sno bitar så då fick vi lov att sluta. Fast det nästan var klart, jävla skit.

Planen för dagen: Göra klart legohuset, gå ut i det fina vädret, göra god middag ikväll.

Inga storslagna nyårsplaner direkt, men storslaget i det lilla. Kan man väl säga? Det enda som är så tråkigt så att jag nästan dör är att Jonas jobbar det här nyår också, så det blir jag och min lilla flaska champagne och några "Vänner"- avsnitt när barnen somnat. I mysbyxor.

Ah well. Nästa vecka börjar jag jobba, då kan jag vara snygg (Nåja...) och sminkad.

Vad ska ni göra? Något glammigt? Eller hemma- mysigt? Eller kanske både och, vilket i och för sig är det bästa. Kanske ska jag ta på mig någon snygg tröja till mysbyxorna?

I vilket fall, GOTT NYTT ÅR PÅ ER mina fina!!!

I morse när jag ringde och bokade tid för Leo hos tandläkaren, så passade jag på att boka tid för mig också. Något jag tänkt göra i...Tja, några års tid. Senaste gången jag var hos tandläkaren var när Stella var en liten bebis, och det räknar man snabbt ut att det var ett tag sedan.

Nu hade de visserligen inga tider lediga just nu, men det kommer en kallelse om några månader.

Så! Ett av mina dåliga samveten är över, bara sådär, och ligger istället i kö på någon dator hos Folktandvården.

Easy peasy. Känns lite snopet. Undrar vad mer jag kan göra? The sky is the limit.

Det ska bli mitt nyårslöfte, att göra saker direkt och inte vara så jäkla lat. Jag ska även börja laga ordentligare mat. Mindre köttbullar och fiskpinnar och mer köttgryta och fisk. Andra saker jag ska bli är smalare, snällare, bättre, roligare, mer fantastisk, trevligare, duktigare. Eller nä, förresten. Det verkar lite jobbigt. Dessutom, hur sympatiska är sådana människor?! De flesta hate sådana människor.

Fast liiiiiiite bättre ska jag bli. Så måste man ju tänka, ungefär som att man hellre byter upp sig till en finare lägenhet än ner till en fulare. Bara pyttelite bättre dock, egentligen har jag vuxit ifrån att ha mig själv i fokus. Har vid 31- års ålder kommit fram till att "Ja vad fan, jag blev visst inte snyggare eller hade en mer spännande personlighet än så här, så det får väl duga. Nu tänker vi på viktigare saker istället!"

Rätt skön insikt, måste jag säga. Önskar att jag hade haft den när jag var fjorton också. Vad mycket roligare allt hade varit då.

Till exempel för Cicci att titta på, och tänka "Ja, herregud vad skönt att bo på Gran Canaria". Eller liknande. Fast sol och några grader kallt är nog annars Topp 3 av favoritväder under året.

För övrigt gulligt att Stella håller armarna om Leo på den sista bilden. Eller så  var det för att han inte skulle springa iväg och sekunden efter att bilden togs skrek han "SLUUUUTA!", men det känns mysigare att tänka syskonkärlek.

Åh, vad duktig han var, lilla skrutten. Han både klättrade upp i stolen, la sig ner, lät tandläkaren titta och undersöka samt till och med bet ihop om röntgengrejen man har i munnen. Men då hade vi också tränat hemma flera gånger att hos tandläkare måste man

1. Hålla mamma i handen

och sen

2.  Gapa stort så att tandläkaren kan titta i munnen.

Och det klarade han ju med glans. I alla fall såg allt bra ut med tanden, och vi skulle komma tillbaka om tre månader för säkerhets skull så att hon får titta igen. Fast det värsta var att när vi varit hemma i ungefär tio minuter och han skulle gå nerför trappan så snubblade han på det nedersta trappsteget och ramlade igen och slog i munnen. Ja, herregud. Fast han grät bara en kort stund så han blev kanske mest rädd. Förhoppningsvis är tänderna som de ska.

Sen åt vi pannkaka, och efter det blev det Bolibompa och tandborstning med nya tandkrämerna de fick hos tandläkaren. Tjugo kronor styck, en med prinsessor och en med Nalle Puh, men tänkte att det är väl bra med lite positiv PR för tandläkarbesök? Och Leo fick ett glittrande klistermärke med en bil på också.

Jag har nog skrivit det förut, men jag skriver det ändå igen. Läraryrket är verkligen världens bästa jobb när man har barn. Dessa lovdagar är guld värda. Alltid långa ledigheter med barnen, aldrig fritids- och semesterångest, massor med kvantitetstidsdagar. Det är ju inte på Furuvik (Typ) man bondar mest med sina barn, utan softa dagar hemma med Legobygge, film och Göra- inget- speciellt.

En av de roligaste föreläsarna jag varit på var en kvinna som hette Ingrid Någonting och som även hade varit ute med Mark Levengood och pratat mycket. Hon sa om föräldrarollen att "Mitt mål är att barnen när de är stora inte pratar med sina syskon och säger:
- Tar du kärringen i jul, vi hade ju henne förra?"

Ett fint motto. Mina tre motton i livet är:

"Don' t take life too seriously, you never get out of it alive"

"Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan stoppa dem att bygga bo i ditt hår" (Eller hur det nu går? Gammalt kinesiskt ordspråk)

"I gave up jogging because my thighs kept rubbing together setting my pantiehose on fire"

Närå, den där sista är inte mitt motto. Men visst är den rolig? Om jag någon gång i mitt liv skulle jobba på ett gym (Fast varför skulle jag vilja det? Verkar rätt tråkigt) så skulle jag göra en stor tavla med den texten och hänga ovanför ingången.

• Handla mat och nyårsmat
• Åka till leksaksaffären så att barnen kan köpa leksaker för sin hundralapp de fick av Tomten. Vilken lycka! Dessutom bra träning att se hur mycket, eller lite, man får för en hundralapp. Känns dock som att det kommer att bli en hel del argumentation vad man har och inte har råd med, men you never know, kanske går det smärtfritt och de lyckas välja utan problem. I vilket fall har de varit laddade sedan julafton på att åka till leksaksaffären och köpa varsin leksak. (Egentligen fick de mer pengar, men de gömde jag snabbt undan. Får ligga kvar tills de behövs en annan gång)
• Har tid hos tandläkaren klockan 16.00 för Leos tand. 

Ja, det var väl typ det. Kanske hinner bygga färdigt Lego- huset Stella fick i julklapp. En beskrivning på 40 bilder, just nu är vi på nummer tolv. Fast Lego- konstruktioner är himla roliga, det är de.

Oh, I love these jullov days. Och jag mår bättre idag! Har till och med druckit kaffe på morgonen. Igår när jag skulle sova hade jag sådan huvudvärk (Inget kaffe på två dagar. Abstinenshuvudvärken gör att man typ vill äta upp sitt eget huvud) att jag till slut fick lov att gå ner och ta två Alvedon.

Intresseklubben, fick ni med det?

För övrigt är det himla massa vuxenpoäng att vara beroende av kaffe. Eller knarkarpoäng, beror på hur man ser det.

Några funderingar sagda av en 6- åring i en bil:

- Mamma, om en bebis dör i magen, vad händer då? Var tar den liksom vägen?
- Mamma, den här låten, visst är den från Nicke Nyfiken- filmen? (Om en låt på radion som var med i en film hon såg för två månader sedan)
- Mamma, visst är det så att barn kan vara dumma mot barn och vuxna kan vara dumma mot vuxna, men att vuxna aldrig får vara dumma mot barn?
- Mamma, fem plus fem är ju jättelätt för det är bara att titta på händerna

Alltså, ärligt talat. Visst måste väl 6- åringar vara bland de smartaste i hela världen? Om några år kommer hon att gå på högstadiet och bara bry sig om kläder och att hångla. Jag håller fast vid min åsikt. Ös in kunskap i barnen medan de är små och låt dem få en dag ledigt när de är fjorton istället för när de är sex.

Tänk bara! Ledig varje fredag när man går i åttan tack vare att man lärde sig kort och lång vokal och plus och minus och huvudstäderna i Europa (Till exempel) när man gick i förskoleklassen. Visst skulle det vara en bra idé?

På juldagen åkte vi till min mormor i Säter, som alltid har jullunch/ middag för hela släkten då. Minns när jag var liten och man hade någon fin julklappströja på sig och någon av kusinerna tog med sig ett julklappsspel som man kunde spela (Alltså ett riktigt spel. När jag var liten var andra spel typ inte uppfunna. Eller jo, Nintendo med Super Mario Bros och Zelda, eller vad de nu hette, fanns men jag förstod aldrig tjusningen med dem. Och gör fortfarande inte, om jag ska vara ärlig)

Men nu kom jag av mig. Några parenteser har vi inte tid med, då blir jag aldrig klar att skriva. I år blev det dock julfika istället för julmat, för att det inte skulle bli för jobbigt för mormor, och det var ju lika bra. Så vi fikade och hängde med släkten, och på kvällen åkte vi hem till mamma.

Dagen efter hämtade en kompis upp mig kvart i tio, och så åkte vi till Kupolen (Som för övrigt var mitt mantra i bilen dagen innan när barnen bråkade i baksätet, solen sken rakt in i ögonen och jag var allmänt less efter en timmes körning. "Affärer i morgon, affärer i morgon, affärer i  morgon..." Efter ett smärre psykbrytsutbrott- Jag- på en rastplats utanför Sandviken lugnade de dock ner sig och efter det var det frid och fröjd)

På Kupolen gick vi all- in for the Mellandagsreashopping och hann med de flesta affärer plus lunch. Fast mest handlade jag till barnen. Till mig köpte jag lite inredningssaker från Lagerhaus och en jättefin blus (Kan man säga blus?) från MQ. Har letat efter en färgglad- men- inte- skrikig, pösig- men- som- ändå- sitter- snyggt blus jättelänge, och där var den! Halva priset dessutom, kostade bara 199 kronor.

Den är svart med små röda och gröna blommor och löv. Snyggt till svarta stuprörsjeans. Tror jag? Så här i efterhand tänker jag att jag kanske överdrev det där med färgglad en aning, jag använder ju trots allt nästan bara svarta, gråa, vita och bruna kläder. Kanske lite mörkblått på sin höjd. Fast den satt snyggt.

Och mina svarta kläder blir nog glada att få lite färgsällskap, även om det bara blir i garderoben.

En annan bra sak med Kupolen- shoppingen var att medan jag och Emma var där så tog mamma med sig mina barn hem till dem, så att barnen kunde leka med sina tremänningar och bästa Borlänge- kompisar. Lillebror hade till exempel fått en Blixten- bana i julklapp. Bara en sån sak. Allt som allt den perfekt win- win- situation dagen, kan man säga.

På lördagen åkte vi till lillebror, fru och son för att hänga där hela dagen. Lovely! Barnen och lilla kusinen Simon (Som inte är så liten längre, ett och ett halvt år) var överlyckliga över att träffas och lekte loss hela förmiddagen. Sedan fick vi mat där, och efter det gick Niklas och åkte pulka och snow- racer med mina barn medan jag och Kriztin gick en långpromenad med en sovande Simon i vagnen.

När jag kom in igen mådde jag bra i ungefär fem minuter, och sedan började jag få mer och mer ont i magen. Låg i soffan ett tag, och lyckades sedan släpa mig upp och skärpa till mig så pass att jag kunde köra hem mig och barnen till mamma. Tänkte att det bara var mitt vanliga magont* och illamående, fast sen blev det värre och värre.

* = Har jag berättat om mitt magont? Och att jag för två år sedan inte kunde äta något onyttigt på ett halvår utan att ligga och kvida efteråt? Om inte så hoppar jag över storyn nu också. I alla fall kommer det tillbaka ibland, är annars ganska ok nu tack vare Aloe Vera- juice och lite annat. Fast ibland blir det extra mycket Inte ok, som i lördags.

Hoppar över lite i berättandet, men kan ju i alla fall skriva att när jag låg på mammas köksgolv klockan tre på natten (Var för matt för att stå) och försökte vispa upp lite citronläsk jag hittat i ett skåp så var det The Bottom is nådd. Eller ja, någon av kräkningarna var nog The Bottom, men att ligga på en köksmatta och försöka vispa var inte så högt det heller.

På söndagen hade jag tänkt åka hem, men det gick ju inte. Och stackars barnen fick lov att hålla sig tysta, för mamma hade jobbat natt och skulle sova. Och jag låg på sängen och mådde illa. Så jag ringde till min moster och frågade om hon och hennes sambo kunde tänka sig att roa två barn några timmar, och det kunde de. Så helt fantastiskt snällt! Barnen fick både kolla sambons lastbil i ett garage, vara ute i en lekpark, fika samt leka med min mosters fina bilar från England. Bättre dag än mig.

På kvällen kände jag mig lite bättre, och kunde i alla fall äta några tuggor mat.

Och i morse packade vi ihop våra saker, skrapade bilen i 25 minuter i minus fjorton graders kyla (Inte heller ett toppenögonblick i mitt liv, om man nu ska kategorisera) och åkte sedan hem.

Mår inte helt hundra nu heller, men åtminstone...Tja, sjuttiofem kanske?

Nu ska jag gå ner och se några avsnitt "Vänner", är inne på andra dvd'n av 20, och hålla tummarna att jag mår helt bra i morgon. Jävla helvets skit vad tråkigt det är att inte må bra.

PS. This is me tänka positivt: Fast jag har i alla fall gått ner några kilon...

(Som det heter på PR- språk)

Har inte tid att skriva nu, för tvätt ska plockas in i garderober och efter det ska barn badas och nattas.

Men sen! Ett lååååångt inlägg som kompensation för de blogglösa dagarna. Ok? Och jag lovar, det kommer att innehålla allt från detaljer om vad jag köpte på mellandagsrean till detaljer om att jag var sjuk igår och i förrgår. Ni kommer att dö av tristess innan ni läst klart.

Eller det kanske inte var så säljigt att skriva? Menar såklart att det kommer att innehålla MASSOR av spännande saker från vårt jullov i Dalarna. Ja, så menar jag såklart.

Don't miss! Skrivs runt klockan nio.

Eller måndag.

Ska strax börja packa, och efter lunch stoppar jag in mig och barnen i Forden och åker till Borlänge. Eller rättare sagt först till min mormor i Säter där hela släkten ska julfika, och sedan till Borlänge. Ska bland annat gå på mellandagsrea på Kupolen, och hänga hos lillbror och fru och världens sötaste brorson Simon. Tar med mig första dvd'n med "Vänner", så jag kan titta på kvällarna. Det är tio säsonger så det gäller att gå in för det ordentligt. It ain't worth doing if it ain't doing right, och så vidare.

Måste också hålla koll på Leos tand, stackarn krockade med Stella igår när de dansade i vardagsrummet så han fick jätteont plus att den blev pyttelite lös. Måste åka till tandläkaren i början på nästa vecka (Eller tidigare om det blir värre) och kolla upp så att den inte blivit skadad i anlagen (Sa snälla tanten på Sjukvårdupplysningen att det hette). Så nu får han dricka med sugrör och bara äta lättuggad mat i några dagar, skrutten. Men han är vid gott mod ändå, med nya fina julklappar från Tomten kan man ju inte vara ledsen.

Och Stella är alldeles salig över "High School musical 2"- filmen och Gabriella och Troy- Barbiedockor. Hon har redan sett filmen två gånger, en gång i går kväll med mig och en gång i morse, och säger förvånad och snyftande på slutet "Mamma, det kommer tårar?!". Hon har tydligen fått mina "Åh, vad fiiiiiiiint"- gener, vet inte riktigt om det är bra eller dåligt?!

Nä, nu har jag inte tid med det här längre. Måste börja packa. Och ladda inför E4- körning och hal väg mellan Gävle och Falun (Sa pappa att det var).

See you later, folks! Puss och kram och sköt om er!

Vet ni vad jag fick i julklapp?

VÄNNER- BOXEN!

Oh my. Hur snäll sambo har jag inte?! Mitt i finanskris och billagartider och allt.

Nu ska jag gå ner och se första avsnittet av säsong 1 (Fränt!) och äta lite After Eight. Eller mycket...

Hoppas ni haft en bra dag!

Julklappar under granen i morse lämnade av Tomten i natt: High School musical- skiva och docka med några klädombyten till Stella och Thomas Tåget- film och set med massa arbetsfordon och stenar och vägskyltar till Leo.

Keep 'em busy för några timmar.

Känns som att jag måste åka till Konsum en sväng för några fler saker till pappa. Har redan köpt en sak, men det blir kanske lite? Julklappar är ju alltid julklappar, även om man är 60 år. På Konsum går det nog att plocka ihop lite till. Måste ändå köpa tunnbröd, för det har vi glömt.

Sen blir det jullunch och mys och julklappar och allt. Lovely! Just lovely!

Måste ringa och säga god jul till mamma också, som är hos lillebror och hans fru och brorsonen Simon och äter julfrukost.

Ha en jättebra dag, Kära Vänner!

Helt otroligt vad mycket jag har fått gjort idag. Känns lite skumt att barnen är så pass stora att man liksom kan göra vad man vill fast man är med dem.

Efter maten var de till exempel ute på baksidan och lekte i en och en halv timme medan jag dammsög och fixade. När de kommit in gick Stella iväg till grannbästisen, och en annan grannkompis kom och ville leka med Leo. Så medan de roade sig själva med tågbanan och bilbanan och lite annat hann jag både dammsuga övervåningen, lägga in ren tvätt, damma i vardagsrummet, lägga på julduken på köksbordet, börja förbereda middagen...Ja, men ni hör ju.

Nästan så att jag skulle kunna tänka mig att ha det där tredje barnet nu, som vi har tänkt oss någon gång i framtiden. Det kan aldrig vara bra att vara en sådan som städar för mycket.

Eller lite bra, kanske. I alla fall är huset alldeles välstädat, ihopplockat och shiny (Nåja...) och två pepparkakor ligger på ett fat under granen till Tomten som kommer förbi för att lämna två paket i natt.

Vi ska bara vara hemma i morgon, som vi varit de senaste jularna. På ett sätt saknar jag att fira med tjocka släkten i Borlänge, men samtidigt är det så helt underbart skönt att bara vara hemma. Barnen är ju nöjda i vilket fall, så då är vi också nöjda. Tjocka släkten ska vi träffa på juldagen hos mormor i Säter, och sedan stannar vi hos mamma till lördag eller söndag.

Men nu tappade jag bort mig. I morgon var det ju jag skulle skriva om. Min pappa kommer runt lunchtid, och stannar över julmatslunch och fika och Tomteletning och julklappsöppningöppning och Aladdinätning och Kalle Anka och julgrötsmiddag innan han åker hem till Borlänge igen.

Julafton i morgon! Fränt!

PS. Har jag förresten berättat att jag köpt två julklappar till mig själv och bett att få dem inslagna i affären? Nä, det skrev jag kanske inte. OK, glöm att jag sa något. Vem köper liksom julklappar till sig själv?! Helt stört och egofixerat. Skulle jag aaaaaldrig göra...DS.

Egentligen gillar jag nog jullovet bättre än sommarlovet. Man får vara inne, det är julpyntat, det är lagom långt (Två och en halv vecka) och Tomten kommer. Samt att det är snäppet skönare att slippa stressa iväg till skola, dagis och jobb på vintern än på sommaren.

Ja, inte för att jag vill jobba på sommaren heller, men ni fattar.

Som i morse:
Barnen sov till halv nio, vilket är en sovmorgon av stora mått i småbarnsvärlden. Sen låg vi kvar ytterligare än halvtimme och myste. Pratade om hur Tomten sover, på natten eller på dagen? (Jag: Han sover nog oftast på natten, men när han varit ute och åkt släde på natten sover han på dagen. Så där som mormor gör när hon jobbar skift, ni vet) Sedan åt vi frukost med tända ljus och youghurt och musli och Stella åt tre mackor till skillnad från skoldagarna då man är glad om hon äter tre tuggor. Hon är en sådan som inte kan äta frukost för tidigt.

Efter att barnen ätit klart gick Stella till vardagsrummet och lyssnade på gamla Melodifestivalskivor och Leo hämtade bilkorgen och satt på köksmattan och parkerade dem i raka rader. Själv åt jag klart i lugn och ro och bläddrade i ett gammalt nummer av Family Living. Helgfrukostar for President.

Sedan blev det psykbryt för att inte Leo ville låna ut bilar till Stella ("Men vi måste ju LEKA med dem!" "NÄÄÄÄÄÄ! Låt DE VARA!"), men det åtgärdades snabbt med ett "Vet ni?! Jag tror att om ni är snälla i dag så kanske Tomten lämnar TVÅ PAKET under granen i natt!"

Så nu är det lugnt igen. Barnen kollar på morgon- Bolibompa, och jag ska sätta lite fart med att bädda sängar, duscha och sedan städa det sista.

Ingen stress- städ, utan mer Plocka lite, fixa lite, dammsuga lite- städ. Kanske åka till bibblan lite senare.

Jullov! Vilken uppfinning.

Att slå in barnens julkappar.

Oh, vad kul att se deras glädjestrålande miner när de öppnar paketen. Bara en dag kvar. För övrigt är det ett minfält det här att ens barn tror på Tomten. Är livrädd för frågor som "Har du köpt alla julklappar?" ("Nä, det är Nissarna som gör julklapparna i en fabrik på Nordpolen") och att barnen ska hitta inslagspapper någonstans i huset.

Eller att Stella ska se det här, hon kan ju faktiskt läsa.

Men än så länge är vi safe, hör bara på denna konversation som utspelades tidigare idag:

Grannbästis: En kille på min skola sa att Tomten inte finns
Jag: Sa han?! Vad konstigt
Grannbästis och Stella (I kör, med en ton som säger att det var det dummaste de hört): Ja! Hur skulle man annars kunna få juklappar?!

Ja, men eller hur. Go Tomten!

När barnen har somnat och Jonas jobbar brukar jag ta ett djupt andetag, intala mig själv "Det finns inga spöken" och gå ner för trappan. Brukar fungera.

Så ikväll har jag sett fem avsnitt SATC samt pratat med min kära vän Anna i telefon. So far so good. Dock blåser det storm ute och det är en massa läskiga ljud. Och skällande hundar. Och startande bilar som låter som vår fast det inte var vår, tror jag, för jag vågade inte kolla ut genom fönstret.

Worst case scenario: En tjuv snor vår bil samtidigt som det spökar på altanen och i garaget.

Eller rättare sagt, worst case scenario är att detta händer samtidigt som jag är ute. Så jag kryper ner i sängen och drar täcket över huvudet och låtsas inte om de spöklika stormljudet utanför.

Puss och god natt på Er, och sov så gott. Hoppas det inte blåser storm hos er. (Fast lite mysigt är det i och för sig att somna medan vinden viner utanför)

Köpte ett nytt linne på Åhléns igår som var helt fulländat perfekt. Visserligen från herravdelningen, men hey, är man modeorakel så är man. Då är man lite fiffig. Alltså: Märke JP, vitt, ganska långt men inte för långt, hur skönt och mjukt som helst, tight (Köpte storlek S), och det bästa av allt, bara lite urringat.

Det perfekta baslinnet!

Spring och köp. Fanns på herrunderklädesavdelningen.

Ebba von Sydow (Eller whoever) hade inte kunnat gjort det bättre själv. Nu ska jag och mitt fulländade linne, mina grå plyschmysbyxor och mina bruna fårskinnstofflor gå ner och se några avsnitt SATC eller Grey's Anatomy (Har inte bestämt mig än). Kanske äta lite choklad? Dricka ett glas vin? Eller julmust?

Ja men ni hör ju, jag freaking ÄR Cameron Diaz!

(Eller kanske inte. Men vi kan väl låtsas? Kanske inte helt friskt att gå runt hemma och leka att man ser ut som Cameron Diaz i "The Holiday", men det fungerar om man undviker speglar)

Leo har precis lärt sig säga sje- ljudet, innan uttalade han det som "h". Skägg blev hägg, och så vidare. Himla gulligt, ibland frågar jag om något en extra gång bara för att höra honom säga med eftertryck "Titta hälv!".

Fast nu är det väl slut med det, nu när han kan säga "själv".

Men gulligt det med, som nyss när vi såg på Julkalendern.

Leo: Mamma, vet du, det heter ju "Skägget i brevlådan", men när jag var liten kunde jag inte säga det så då sa jag "Hägget i brevlådan".

När jag var liten betyder alltså i detta fallet för en halv dag sedan...

Alla nya ord ens barn lär sig är 80% glädje att de blir större, och 20% sorg att de blir större. Och inte längre säger ord som issekran och gidde om lyftkran och godis (Stella) eller pinn och offa om fiskpinnar och morfar (Leo).

Mer soffaprat från tidigare ikväll. Leo sitter och drar sina byxor över knät.

Jag: Oj, vilka fina ben du har
Leo: Ja! De har ni köpt!
Jag: Eh...Ja, precis
Leo: I Uppsala! Så köpte ni mina armar också

Alltså, han vet ju att bebisar kommer från mammors magar, men mer än så har vi inte berättat. Hellre köp- teorin än blommor och bin- teorin än så länge, va?

Hade först tänkt att slå in julklapparna igår kväll, men hur pigg är man kl halv elva efter en dag på stan samt promenad hem i snöstorm? Nä, just det.

Så tar det idag istället. Jonas och barnen åker iväg, så slår jag in alla och gömmer dem i skrubben under trappan. Om man är betydligt tröttare på kvällen än på morgonen, visst är det så att man är gammal då?

Jo, så måste det vara.

Nu: Bädda sängarna och lyssna på radio. Sånt vi oldies gillar att göra.

Totalt onödigare än onödigaste inlägget i världen, men jag skriver det ändå.

I morgon är det måndag. Och jag ska inte jobba. Och behöver inte lägga fram kläder på kvällen. Eller gå upp kl kvart över sex. Eller lämna barn på skola och dagis. HA HA HA HA! Jag skrattar hela vägen till köket och mysfrukosten i morgon bitti.

Efter frukosten ska Jonas och barnen hitta på något, typ gå till skogen eller åka till en lekpark, och jag ska slå in alla julklappar. På tisdag tar jag med mig barnen och åker till ICA och handlar resten av julmaten. Kanske städar lite inför julafton.

The Christmas is under kontroll.

Dagens julklappar till andra: Böcker till pappa, rosa fleecetröja till Stella, Blixten- tröja till Leo, julklapp (Kan inte skriva vad för hans mamma eller pappa kanske läser?) till brorson Simon
Dagens julklappar till mig själv: Brun myskofta från Gina Tricot, vitt linne från Åhléns, T-shirt med tryck från Monki, fårskinnstofflor, tre förpackningar servetter från Åhléns.

Dessutom köpte jag ett par mysbyxor till Stella, som hon fick nu på kvällen och blev alldeles överlycklig över, och ett par nya vantar till Leo som han ska få i morgon.

Många påsar blev det.

Bäst var dock att en kompis kunde följa med på stan, mycket roligare än att gå själv. Fick den stora äran att vara med när hon provade tre tusen nyårsutstyrslar på Gina Tricot. Beats mina fårskinnstofflor.

Pepparkaksbygge?!

Pepparkaksbakning heter det. Om man inte ens skriver rätt ord har man inga vidare skills i bakning, va?

Just nu sitter jag och lyssnar på Leo och hans dagiskompis som diskuterar billagning nere i vardagsrummet. De leker att de har ett bilgarage, och att folk ringer till deras mobiler och säger att de vill ha bilen lagad. Hur gulliga som helst är de.

Senare idag ska jag ta tåget till Uppsala och GÅ LITE PÅ STAN! Lovely. Har julklapp till pappa kvar att köpa, annars är allt fixat. Men lite julklappar till en själv har ju aldrig skadat. Skulle vilja ha en mjuk, stickad tröja att ha hemma. Jag och mamma såg "The Holiday" igår, med bland annat Cameron Diaz. Hon går runt i myskläder i en stuga i England och ser absolutely smashing ut. Så vill jag också se ut i myskläder.

Just nu har jag grå plyschmysbyxor från H&M, brunt nattlinne, huvtröja och tofflor och ser...Well, inte absolutely smashing ut.   

I morgon runt halv tio kommer dagisbästisfamiljen förbi för att 1) Ta med Stella och och skridskor och 2) Lämna av lillebror här hos dagiskompisen Leo. Hur perfekt som helst!

Småkillarna är jättepeppade för att leka själva en dag, och på dagis i torsdags berättade fröknarna att de pratat hela dagen om att de skulle leka på söndag och om allt de skulle göra. Gullungar.

Så det blir nog bilgaragelek, legobygge och pannkakslunch, and you got yourself a playing paradise för två stycken 3- åringar.

Och storasyster får åka skridskor i ishallen i några timmar. Att outsourca både pepparkaksbygge och skridskoåkning under en helg känns himla smidigt, måste jag säga.

Ni vet listan på åtta favoritrestauranger jag försökte skriva förut? En av anledningarna till att jag inte lyckades är att det oftast är mysigast och godast att äta hemma.

Som i kväll. Kött, potatisgratäng, fetaostcreme, sallad och ett glas rött vin. En av de godaste saker att äta i hela vida världen. Amen. Förutom det är mina favoriträtter tacos, pannkaka och hamburgare och pommes.

Lite "Hej, det är 90- talet och jag är någonstans mellan nio och fjorton år". Men, men, det står jag för. Undrar vad folk gillar för mat om de ska verka vuxna?

När jag var på ICA tidigare i dag kunde jag inte låta bli att handla denna:



Bara 69 kronor. Julstämning till max. Förutom det så...Ja, har jag inget försvar helt enkelt.

Pepparkaksbaket gick för övrigt kanon. Mamma och barnen skötte allt baket medan jag satte upp julkort på kylen och tog i och ur plåtar ur ugnen samt skötte tidtagningen. Helt ok ansvarsområde. Det bästa med baket var att det fortfarande luktade pepparkakor i huset när vi kom hem från affären. Oh sweet Christmasfeeling.

Ännu mer juligt är det att mamma just nu gör en Janssons frestelse som jag sedan kan frysa in och ta fram på julafton. Hur snällt som helst. Sill och köttbullar och prinskorv och rödbetssallad osv köper jag. Det är ju dumt att ta ut sig i onödan. Mina köttbullar förra året blev för övrigt sneda och brända och ramlade sönder, så Mamma Scans blir alldeles perfekt.

Dagens shopping: Fina svarta korgar att ha dvd- filmer i på Tv- bänken, köpt i en av inredningsaffärerna i stan. Eventuellt är det lite shopaholic- varning på detta, men att shoppa på en lördag, visst är det alldeles, alldeles underbart? Har också köpt lyx- youghurt och lyx- juice.

Man ska vara glad åt det lilla.

(Ok, kanske är mitt "lilla" mycket mindre än alla andras "lilla", men i alla fall. Det är ju relativt billigt att vara lättroad)

Barnen sov till nästan nio i morse. NIO! Oh praise the Lord. Skön start på jullovet.

Nu ska jag bädda sängar och sen gå in och duscha, och efter det ska vi baka pepparkakor. Wish me luck... Fast har sagt till mamma att de får sköta allt kavlande och formtryckande, så kan väl jag typ sätta in plåtar i ugnen. Kanske torka bort lite mjöl om det behövs. Det borde jag väl klara?

Ha en bra lördag, folket!

PS. I går hade vi en komplimanglek med klassen, där man skriver sitt namn på en lapp och sen lägger den upp och ner i mitten av en ring. Efter det drar man en lapp, och skriver en komplimang till den personen vars namn står på lappen. Så gör man så några omgångar, och sen har man sin lapp fylld med snälla saker. Trevligt värre! En av sakerna som stod på min var "Bryr sig om folket". Hahaha, gulligt va?

Måste bara få visa: Julblomma från arbetslaget som jag fick i dag med tillhörande kort med fina och snälla ord och ett tack för att jag är arbetslagsledare. Fiiiiiiint! Blev alldeles tårögd när jag fick den. I am no good at få presenter jag inte väntat mig, jag blir alldeles fjantigt "Amen...Näääää! Får jag?!".

Men jättefin är den. Och köksbordet blev mer juligt med denna än med vita tulpanerna.



Nu väntar ett långt jullov fyllt med bland annat:



Och



Och



Och



Lovely!

(På sista bilden är Stella en mamma som skjutsar bebisen Leo med reflexväst och allt i dockvagnen. Leo finner sig i det mesta)

Min mamma kom idag och ska stanna till söndag. Mysigt. Hon ringde häromdagen och frågade om hon kanske skulle baka pepparkakor med barnen? För i så fall kunde hon göra deg. "Ja, gör det!" sa jag glatt, och såg framför mig hur hon och mina kära små glada barn skulle baka pepparkakor under fredageftermiddagen medan jag fixade klart på jobbet. När jag sedan kom hem skulle jag mötas av pepparkaksdoft, nöjda barn och bakkvoten uppfylld för minst ett halvår. Perfekt!

Ja, eller hur, så lagom perfekt. Tydligen hade vi inga pepparkaksformar, så det blev inget bak. Jag minns tydligt att vi har haft pepparkaksformar...Eh...I en kökslåda i studentlägenheten på Djäknegatan där vi bodde för fyra år sedan.

Så Jonas köpte formar när han var och handlade tidigare i kväll, och så ska de baka i morgon istället.

Mamma: Så då måste du vara med, för jag kan inte baka själv med dem
Jag: Eh...Jaha...Ok

FAN FAN FAN! Om de bakat i dag hade Jonas hjälpt till, men i morgon jobbar han så då måste jag. Den här idén blev ju inte alls så bra som jag först trodde.

Men. Barnen är glada, så det är väl bara att bita i hop. Och vara glad jag med. Fast jag inombords svär över bak- helvetet.

Hur kunde jag tro att jag skulle orka skriva matteplanering en fredag eftermiddag efter avslutning?! No way. Däremot har jag och min kära mentorskollega fixat i klassrummet under eftermiddagen. Slängt och rensat, städat skåp, fixat om med tavlor, flyttat tidsskriftsamlare till en hylla och burit bort onödiga bord, möblerat om lite, fräschat till diskbänken.

Mycket roligare än att sitta vid en dator.

Har jag förresten berättat att detta är mitt drömjobb? Kombinera min pedagogikutbildning med mitt inredningsintresse (Inte för att jag är speciellt händig eller duktig, men jag tycker det är kul. Plus att jag har en helt perfekt smak. Jo, det är säkert. Enligt mig alltså, och det är väl det som räknas?!) Så skulle jag åka runt till skolor och stå i klassrum och säga "Å ena sidan..." och "Å andra sidan..." och sedan fixa fina gardiner, fantastiska växter, mysiga lampor, smarta skåp, pedagogiska uppslagsaffischer, bra sittplatser, inspirerande material samt inplastade papper på väggarna där det står "Just nu arbetar vi med dessa mål i..." följt av ämnet och skrivna mål från kurs- och läroplaner. Inlärningsmiljön är viktig. Tror jag. Eller VET jag, rättare sagt. Så med fina och inspirerande klassrum lär sig eleverna mycket bättre.

Bra idé va?

Faller dock på att inga skolor har pengar till för fina saker, och om de nu skulle ha det så förstör eleverna det i alla fall. Dessutom skulle ju ingen jäkel har råd med mig eftersom jag skulle ha konsultlön, så det blir nog inget av det jobbet.

Men, men. Vad är väl en bal på slottet. Det jobb jag har nu ihop med lite ommöblering och nya gardiner once and a while fungerar bra det med.

1. Ha avslutning med eleverna mellan kl 8 och 10
2. Städa och rensa skrivbordet
3. Äta lunch på lunchrestaurang (= Lyxigt värre) med några kollegor
4. Skriva matteplaneringen för kapitel fyra som vi ska börja med direkt efter jullovet

Hade först tänkt att åka hem innan lunch, men vad tusan, lika bra att få allting gjort. Känns skönare med lov då. Dessutom måste jag städa när jag kommer hem, är nästan mer avkopplande att skriva matteplanering och dricka kaffe.

Nästan.

Fast jullov från klockan tre eller fyra i morgon är ju i och för sig också avkopplande.

På "Medium" var det en galen mamma som dränkte sitt barn, och på "Law and order" (Eller vad det heter) var det incest och sen inte incest och sist en förstörd familj.

I går såg jag på "Grey's Anatomy" där en killes halspulsåder brast och blodet sprutade. Helt sjukt äckligt. Fick lov att ligga och känna på halsen några gånger innan jag somnade för att vara säker på att allt var där det skulle.

I morgon ska jag nog göra eller se något mer trivsamt innan jag går och lägger mig.

Vem fick VG på handledarutbildningen då?!

Vem, vem, vem?

HA! I am the master of the World! Eller, det är jag kanske inte, men jäklar vad kul med ett VG. Inte för att jag direkt har slitit livet ur mig (Och litteraturen har jag oftast bara skumläst, förutom två av böckerna som var jättebra), men har ju trots allt suttit ett antal timmar med alla PM, sammanfattningen och PYT'en. Letat litteraturhänvisningar, reflekterat, skrivit kloka (Haha) iakttagelser, vridit och vänt på formuleringar.

AND I DID IT!

Skön känsla.

Stort!

Jag, Jonas och Leo satt stolta som tuppar på läktaren i kyrkan och såg hon och hennnes klasskompisar stå på scenen och för kung och fosterland sjunga tre julsånger.

Fiiiiint. Fint var även fackeltåget till kyrkan, resten av klassernas sånger, lilla killen som spelade fiol, rektorernas julsång i stämmor, allsången till "Nu tändas tusen juleljus i slutet"...

Åh jag dör vad tårframkallande. I am a big sucker for this.

När vi kom hem:
Jag: Hur var det att stå på scenen och sjunga för allt folket då?
Stella: Det kändes lite konstigt...När alla klappade och så. Men det var kul!

Just nu står hon nere i vardagsrummet och har show till "Hej Sofia" (Sen läggtid ikväll. Har det varit julavslutning så har det) och i julkapp ska hon bland annat få High School musical- skivan och ett stativ med mikrofon.

Förstå vilken glädje när hon öppnar paketet!

Så. Nu har kidsen jullov, och mitt börjar i morgon. YES YES YES YES!

Men i alla fall har jag hittat en rolig blogg.

Alltid något. Loppisfynd och femtiotalsstil och Berså- servis for President. Och barskåp såklart, icke att förglömma.

Har förresten lite dåligt samvete att barnen kommer att få en massa nya saker i julklapp. Någon enstaka sak, visst, men faktiskt skulle de bli precis lika glada av att få begagnat. En påse Duplolego eller en fin docksäng eller Barbiesaker eller arbetsfordon billigt, på Blocket finns det hur mycket som helst. Minst lika fint och bra som i affärer. Fast det föll på tiden. Att ringa och åka hem till folk och kolla kvalitet på docksäng tar längre tid än en shoppingeftermiddag i Uppsala.

Det här är dock mitt dåliga köpsamvete. Det är det. Och någon gång kommer säkert Jorden gå under av all vår miljöförstöring och konsumtionshets...

Nä, hörrni! Nu rycker vi upp oss. Så kan man ju inte gå runt och tänka en helt vanlig onsdag i december, då blir man tokig.

Jag går ner och kollar på ett avsnitt "Grey's Anatomy" i stället.

Det är väl en himla tur att man inte är en sådan som inte är arg och skriker elakheter till höger och vänster. Nothing good can ever come of that. Min gamla roomie och plugga- i - Uppsalabästis Hanna sa alltid att hon aldrig skulle kunna bli advokat, för när argumenten tog slut skulle hon inte kunna låta bli att komma med personangrepp. Typ "Försvaret hävdar att bla bla bla. Och förresten ser du ut som ett fyllo i ansiktet!".

Och sen kunde vi prata i en halvtimme om roliga advokat- personangrepp.

Visst är väl definitionen av en riktigt bra vän att man ska kunna prata om absolut ingenting? De flesta kan man ju prata om väder och andra allmänna saker med, och en del kan man även prata om djupare saker med. Men att prata om ingenting och skratta så att man får ont i magen- DET kräver en äkta vän på en äkta samma våglängd.

Jag har ett gäng sådana, men de bor far, far away. Snyft.

Dock har jag några alldeles, alldeles underbara jobbarkompisar som är sådana. Som man kan diskutera jobbsaker med och vända på frågor hit och dit med, och som man också kan prata med om saker ibland är för jävligt jobbiga, men som man ändå alltid kan skratta med. Absolut nödvändigt och värdefullt för jobbtrivseln.

Rätt manodepressivt är det, mitt jobb, om jag tänker efter. Djupaste förtvivlan och gladaste skratt, ibland med bara några minuters mellanrum. Men det är väl kanske bara bra?

Humor is a lifesaver.

Men.

Måste bara få ösa ur mig att JAG ÄR SÅ JÄVLA IRRITERAD PÅ EN SAK ATT DET KRYPER I HELA KROPPEN PÅ MIG. ÅHHHHHHH! Alltså, vissa människor...

Också pratar vi inget mer om det. Synd bara att jag inte har sambon hemma alternativt barnvakt, för jag fick plötsligt en otrolig lust att ut och springa. Ja, jäklar vad jag skulle springa. Superfort och superlångt, och då gillar jag inte ens att springa. Då är det illa.

Ursäkta att jag inte skriver vad det handlar om, för det vill jag inte när det gäller jobbet, men IBLAND MÅSTE MAN BARA SKRIVA STORA BOKSTÄVER OCH FÖRBANNA AV SIG LITE. (Är det ett verb?)

I alla fall gick Stella ut och lekte med grannkompisar mitt under ett pusselbygge, så jag fick lov att bygga färdigt. Ett ganska svårt pussel. Under tiden lyssnade jag på Bo Kaspers och försökte andas in och andas ut några gånger, så lite terapi blev det allt.

Efter godnattboksläsning och nattning ska jag se på några avsnitt SATC från rosa boxen. Ännu mer terapi.

Och i morgon är det sista riktiga skoldagen innan julavslutningen på fredag.

Andas in, andas ut.

Sådärja. Lite avreagerad känner jag mig allt. Synd att man inte är en sådan som skriker till folk direkt ISTÄLLET FÖR ATT VARA ARG I EN BLOGG, fast å andra sidan är det kanske bra.

Det räknas väl ändå som en bra egenskap att vara socialiserad och använda vettiga argument?

OCH VARA JÄVLIGT FÖRBANNAD NÄR MAN KOMMER HEM ISTÄLLET? Eller inte. Får fundera på det ett tag.

Det finns några saker som är det absolut värsta med mitt jobb, och en av sakerna är mobbingärenden och kränkande behandling.

Alltså, jag förstår inte. Jag gör verkligen inte det. Visst att man är tonåringar och full av hormoner och ibland inte riktigt vet åt vilket håll världen är. Eller om den ens finns till för en själv. Det är en sak. Men att med flit kränka, mobba och göra illa en annan människa, en som är i samma ålder som en själv, det förstår jag inte.

Hur känns det i magen när man mobbar?! Det kan väl inte kännas bra? Egentligen?

Fast det sorgligaste av allt är att det är mobbarna det är mest synd om. Hur dålig självkänsla har man inte om man måste få någon annan att må dåligt för att själv existera?!

Stackars. Skulle vilja krama alla mobbare i hela vida världen och säga "Ni är bra och ni duger precis som ni är, och människor älskar er. Det är säkert. Så snälla sluta få andra att bli ledsna".

Och efter det krama de mobbade och tala om för dem att det inte är någon fara. Att de inte gjort något fel. Att det är DE som är de starka, de fantastiska, de kloka och de omtyckta. Egentligen. De måste bara förbi The Hell sometimes known as Högstadiet först.

Det var bara det jag ville säga.

Att mobbing sucks. Och att man alltid måste bekämpa kränkande behandling, och lära barn och ungdomar vad som är rätt och fel.

En del har ju faktiskt inte lärt sig än att vara snälla, som Stella brukar säga.

Och egentligen, som min vän H skrev i ett inlägg igår, hur svårt kan det egentligen vara att vara snäll? Att vara en bra kompis, att få någon att må bra, att säga något snällt?

Nä, precis, inte ett dugg jävla svårt.

SÅ KOM IGEN DÅ VÄRLDEN! SHOW ME SOME LOVING OUT THERE!

Leos kudde och täcke låg inte som de skulle när han skulle somna, så han ropar:

- Mamma! Fixa mig!

Plocka leksaker, städförmaningar, regeltavlor och "Häng upp jackan i hallen!" finally paid off.

Inte så att vi har en dotter som glatt plockar undan så fort hon lekt med något (Finns det sådana barn?), men en dotter som sa efter skolhämtning "Jag vet! Vi möblerar om på mitt rum!".

Så jag flyttade möbler, och Stella fixade, städade och plockade i ordning. Till och med tänkte hon rensa i byrån och plocka bort sådant hon inte leker med längre, men det hanns inte med för grannbästisen ringde på och ville leka. Men ändå! Ett städat rum på eget iniativ är ju alltid...Ja, ett städat rum på eget iniativ helt enkelt. (Sorry, skrivinspirationen och orden har inte helt kommit tillbaka än. Bara nästan)

Och rensningen har vi hela jullovet på oss att göra.

(Jullov, jullov, JUUUUULLOOOOOOOOOV! Snart så. Tre dagar kvar)

Nu ska jag stoppa dottern i duschen, och sen ska vi se på julkalendern. Visst är den bra i år? Lage, Klas och Renée for President.

För första gången sedan jag började skriva blogg för ett och ett halvt år sedan har jag inget att skriva om. Orden tog slut. Jag satte mig vid datorn, skulle börja skriva och...Nähä. No words.

Så jag nattar barn, plockar fram kläder till i morgon, går och lägger mig tidigt och tänker mig att orden kommer fram i morgon. Ok?

För övrigt så är det väl jäkligt typiskt att jag precis skickat iväg tjugofem julkort och den första vi får ifrån idag är någon jag inte skickat till.

Varför heter årtal "Tjugohundraåtta" när det handlar om Idol- produktioner eller liknande, när alla andra säger "Tvåtusenåtta"? Eller är det ungefär 50- 50 vad folk säger? Kanske de flesta till och med använder uttrycket tjugohundra?

Det kanske bara är matematikläraren i mig som tycker att det låter en aning fel.

Ingen skulle ju komma på tanken att kalla tusen för tio hundra, eller?

Bara en tanke. Så här tio i tolv en söndagkväll. Viktigt att tänka på viktiga tankar innan man somnar.

Very good.

Visst har jag berättat att jag är lite kär i Lasse Lindh? Jag är också lite kär i Bolibompa- Marcus och Oliver Pashe (Även han programledare på barn- TV). Ja, vaddå. Det jobbar inga snygga på mitt jobb och I don't get out much. De som finns kvar att spana på är Bolibompa- killar.

Och så min sambo då, förstås, men han jobbar kvällar så honom ser man ju knappt röken av.

Det viktigaste är ju att vi är friska.

Men, may I just say, det är en spricka bak på bilen och det kommer FAN I HELVETE att kosta massa tusen att laga. Jävla skit.

Och jag som tyckte att jag hade så mycket pengar kvar trots räkningar och julklappshandling. Jo, tjena. Fan, fan, fan, bilpengar är det mest svidiga pengar i hela världen. Sådana pengar som ger en lite ont i magen.

Till skillnad från Köpa något snyggt klädesplagg, det får man inte ont i magen av.

Å andra sidan är det svårt att lämna på skolan och dagis körande i Weekday- koftor.

Har i alla fatt klätt julgranen ihop med barnen. Mysigt värre.

Ska nog också tvätta några maskiner tvätt. Strosa runt i mysbyxor. Bädda sängar. Kanske bygga lite med lego. Skriva klart julkorten.

Och i morgon börjar SISTA VECKAN FÖRE JULLOVET!

Ja, förlåt att jag tjatar, men förstå vad underbart. Till den 7 januari är jag ledig. Eller var det den åttonde? Äh, whatever. Länge är det i alla fall.

Blev inget lägga sig tidigt.

Istället fastnade jag vid datorn och bloggar. Till exempel vet jag nu precis vad Pernilla Wahlgren och Hannah Graaf har haft för sig senaste veckan. Absolut värt att vara uppe länge för...

Eller nåt.

Nu ska jag i alla fall gå och lägga mig.

Puss och god natt!

Fast egentligen gillar jag inte såna för att

1. Jag är för lat för att skriva och
2. Jag får tvångstankar om att man borde skriva något riktigt som "Jag ser fram emot fred på Jorden" och inte "Jag ser fram emot nya köksstolar", och så tänker jag att folk tänker "Det där var då en ytlig jävel". Och så skriver jag ingenting istället.

Men OK, har inget annat för mig just nu så here it goes. Läs om ni orkar. Annars gör något roligare så ses vi senare!

8 favoritprogram
1. Desperate Housewives
2. Sex and the city
3. Grey's Anatomy
4. Ghost Whisperer
5. Medium
6. Sverige dansar och ler (fast det var ett tag sedan det gick så det gills kanske inte?)
7. Mordkommisionen
8. Morden i Midsomer

8 saker jag gjorde igår
1. Lämnade på skolan och dagis
2. Såg på fint Luciatåg i vår aula
3. Satt i en gympahall och såg på fotboll
4. Skrev in betyg i datasystemet
5. Hämtade på dagis och skolan (Omvänd ordning på vägen hem)
6. Fixade och myste hemma
7. Åt hamburgare- och pommes frites middag
8. Drack ett stooort glas rödvin (Sorry om det låter alkat) och firade att jag var klar med betygen

8 saker jag ser fram emot
1. Sovmorgon (Nåja) i morgon
2. Jullov på fredag!
3. Avslutningsdagen på skolan, brukar vara mysigt och trivsamt
4. Se betygskatalogen i personalrummet på tisdag, och kolla på mina elevers alla betyg. Jag har en helt grym klass, ska bli roligt att se hur de lyckats
5. Julafton, of course. Inte så mycket för min skull, utan för att få se barnen öppna juklappar och mysa hemma
6. Julmat
7. Bloggfest och kryssning i vår. Fränt!
8. Att få nya köksstolar i julklapp av mamma. Åh vad fint det kommer att bli i köket, för att inte tala om hur skönt vi kommer att sitta

Ja, ni ser. Totalt ytliga och ointressanta och oromantiska och kortsiktiga önskningar. Förlåt. Jag ser såklart fram emot fred på Jorden också.

8 favoritrestauranger
(Åtta stycken?! Tror jag får ihop tre. Men OK, jag försöker)

1. Tzatziki i Uppsala
2. McDonald's eller Max eller whatever (Inte för att vi är där så ofta, men hey, det är gott, billigt, barnen älskar det och de får en present. Vad mer kan man begära?!)
3. Caféet på övervåningen på Kupolen för att de har sådan god räksallad
4. Tja...Egentligen vilken restaurang som helst. Jag älskar mat och bryr mig inte så mycket om vilket ställe jag äter på, bara det är mysigt och fint inrett. Och maten är god, men det är den ju för det mesta

8 saker på min önskelista
Egentligen ingenting, eftersom jag är så grymt petig med vad jag vill ha och vad jag tycker är fint. Jag är världens sämsta person att köpa presenter till. Men får jag önska fritt så visst, en Triss- vinst på MASSA pengar. Helst i TV så att jag blir kändis på köpet. Annars bara

1. Att mina barn och min darling till sambo mår bra och är friska, och att livet flyter på.

Ja, och så fred på Jorden då.

Någon som orkade läsa ända hit? Grattis! Ni har vunnit att göra en likadan lista!

(Till exempel Anna, Cicci, Christin, Loly, Emelie , Åsa och Honungsbullen? Eller någon annan? Orkar ni? Skulle vara roligt att läsa i så fall!)

PS. Fast måste ju ändå säga att den var himla rolig att skriva, listan. Ungefär som mina Vänner när man var liten. Att skriva om sig själv never goes out of style.

Stella ska läsa godnattsaga för Leo, men han vill hellre sitta bredvid mig. Vi flyttar om, men då vill Leo plötsligt höra en annan bok. Och blir sur när han inte får det. Sen blir Stella sur när Leo inte vill sitta bredvid henne i sängen.

Stella (Gråter): Men jag skulle ju NATTA HAN!

Så då går hon och jag och lägger oss i stora sängen och ska läsa där, och Leo följer efter.

Fast sen blir han sur för att han inte får titta på framsidan på sin bok under tiden Stella läser. Till slut läser hon boken och allt är frid och fröjd tills jag ska läsa boken som båda vill höra, för då blir först Stella och sen Leo sura för att de tycker att de sitter/ ligger på fel ställe.

Och då blir jag sur och ryter "MEN KAN VI LÄSA NÅNGÅNG ELLER?!"

Ja, herregud.

Nu ligger i alla fall båda och sover, och jag funderar på om jag ska se några avsnitt "Grey's Anatomy" eller några avsnitt "SATC". Eller kanske gå och lägga mig?

Ja, det sista får det bli.

Ska hämta upp någon lagom ansträngande bok, typ Denise Rudberg, och läsa en stund innan jag släcker. Och kanske sova tio timmar inatt med?!

I am on sömn-SPA. Lovely.

Jag skrev ju i föregående inlägg att jag skulle städa Leos rum? Well, visade sig att jag inte orkade. Istället plockade jag i ordning i vardagsrummet, skrev julkort samt var ute och lekte i snön på baksidan med barnen.

Men så alldeles nyss:
Stella: Jag vet! Jag kan städa Leos rum om du vill?
Jag: Ja, gör det! Åh vilken bra idé. Då kommer Leo att bli superglad!

Så nu har hon beordrat Leo till sitt rum och kolla i leksakskataloger, och mig hit, så att hon kan städa ifred.

Värsta tjejen, va?!

Kunde inte klä granen ändå, för garagedörren har frusit fast och det är där inne som vi har julgransljusen och allt annat. Så granen får stå som den står till imorgon. Rätt snyggt det med, som en stor grön växt med en tomte under.

Istället har jag och Stella städat och rensat i hennes rum. Välbehövligt värre. Snart ska jag städa ihop i Leos rum också under tiden barnen har disco i vardagsrummet.

Har en tröttdag, ni vet när man egentligen har saker att göra fast man helst av allt skulle vilja ligga under en filt och läsa hela dagen. Så jag gör sakerna jag ska (Städa, laga mat, vara med barn. The usual stuff) fast i slowmotion. I mysbyxor. Utan att gå utanför dörren på hela dagen.

Ja, förutom när jag försökte få upp garagedörren då.

Rätt skönt med sådana dagar.

Nu: Äta lite Toblerone till lördagsgodis och efter det städa Leos rum.

Klä granen.

Har ställt upp den i hörnet där den brukar stå (Eller ja, stod förra året. Vi har ju inte bott här så länge), så barnen kommer att se den när de kommer ner för trappen i morgon bitti.

Mysigt.

Faktiskt har jag inte sett ett enda avsnitt av Idol på hela hösten. Man skulle ju kunna tro att eftersom jag älskar Melodifestivalen så älskar jag även Idol, men nja...

Iallafall.

Ikväll gjorde jag ett ärligt försök, det var ju final och allt. Men jag vet inte jag, det är en Peter Jihde som säger SAMMA SAKER om och om igen, det är en jury som tar sig själva på lite för stort allvar, det är i och för sig jätteduktiga ungdomar som sjunger bra men som kanske inte riktigt är mogna för miljonproduktioner och massmedia, det är reklam hela jävla tiden och sist men inte minst så är det coverlåtar. Och en finallåt som i och för sig var ganska bra.

Så jag zappade runt istället. (Ett tag tittade jag till och med på curling och då är det illa)

Men det var väl bra att Kevin vann, då blir några av tjejerna i min klass glada som hejade på honom. Och såg ni hur han grät när han fick reda på att han vann? Fiiiiiiiiiiiiiiint.

Nästan så att jag skulle kunna börja följa Idol bara för det.

PS. Ja, fast inte nu förstås. Nu är det ju slut.

Sjunger de kanske "I ett barns glada ögon bor den"?

Hm. Fast det låter finare med klara, det gör de. Om de sjunger glada så slutar jag eventuellt att gråta till den.

Utförde en liten segerdans i eftermiddags i arbetsrummet. Har idag:

1. Skrivit in senaste provresultaten i elevernas lärbloggar i Unikum
2. Deffat* betygen

* = Skrev om det förra året. Love the world. Att deffa. Bra verb. Och vilken känsla det ger!

Dessutom har vi haft Luciafirande i aulan och det var lika fint som vanligt. Faktiskt är det först när jag sitter i vår aula och ser fina högstadieungdomar skrida in som min riktiga julstämning infinner sig. Och åh vad fina de var! Stor, fin Luciakrona med levande ljus, söta tjejer i Tomteklänningar, modiga, skönsjungande solon för att inte tala om killarna i vita skjortor och röda slipsar. Om jag grät? Oh yes. Fick torka ögonvrån lite diskret flera gånger. Kan ju inte sitta där och gråta, verkar kanske en aning överspänt.

Efter Lucian hade eleverna fritt val med bla dans, sy- och träslöjd, bild, Guitar Hero, skridskor och fotbollsturnering. Själv var jag läktarvakt vid fotbollsturneringen, vilket innebär att sitta på läktaren och småprata med en kollega från annat arbetslag samt klappa händerna när det blev mål. Ganska lugn arbetsdag måste jag säga.

Apropå Lucia så var det Luciatåg på dagis igår, med en söt liten Leo i Tomtedräkt som ville sitta i frökens knä när de sjöng för han blev blyg inför alla folk. Fiiiiiiiiint även det. Speciellt när de sjöng de sångerna som Leo har gått runt och sjungit hemma de senaste veckorna.

Min mest gråtmilda sång är för övrigt den med raden "Julen är här...I ett barns klara ögon bor den". Åh, nu får jag nästan tårar i ögonen bara jag skriver det. Hur blödig är jag inte?! Nu ska jag skärpa till mig och gå ner och hjälpa Jonas laga hamburgare till middag.

Efter maten ska vi ha fredagsmys med chips och Bolibompa.

Happy friday, Världen!

Och hann lämna Stella på skolan före 7.30 gjorde jag också. Där ser man, att gå och lägga sig supertidigt och sova nästan tio timmar är tydligen hur bra som helst.

Fast mitt jobb är ju lite speciellt, det är så oerhört många elever och situationer och planeringar och problemlösningstillfällen att det följer med en hem under huden. Och det är på ett sätt bra, oftast är det hemma när jag gör något eller precis när jag ska somna som jag kommer på de riktigt bra idéerna. Men helt avkopplande är det ju inte. Så THANK GOD för att lärare har sina långa lov, ärligt talat tror jag inte att jag skulle palla annars.

Och på sommarlovet tar det ungefär två veckor innan jag helt kan släppa jobbtankar.

...Eller vad skulle jag skriva om? Just det, att gå och lägga sig tidigt. Nu skulle man kanske kunna tro att efter denna frälsta upplevelse (Om man går och läger sig tidigt får man både sova ut OCH komma upp i tid på morgonen. Det ni!) så går jag och lägger mig tidigt även ikväll. Men tydligen inte. Fast vid närmare eftertanke, hur coolt är det att gå och lägga sig i tid?

Nä, menar det.

Nu ska jag smörja in mig med handcreme och lägga mig och läsa nya numret av Mama.

PS. Ett av mina mål i livet är att hitta Den Pefekta Handcremen. Ni vet, som luktar gott och är så fantastiskt bra att man liksom bara KÄNNER skillnaden direkt. Än har jag inte hittat den. Någon som har något bra tips?

Sån här är jag:

På nedervåningen är det leksaker överallt, kläder och barnstrumpor här och där, full diskmaskin och disk på bänken samt tågbanebitar över halva vardagsrummet. Får absolut ligga kvar till i morgon, själv har jag varit upptagen med att se på TV och fixa med betyg. När jag var klar med det firade jag med ett avsnitt "Grey's" och nachos.

Däremot MÅSTE jag skaka Jonas täcke när jag skakar mitt eget innan jag går och lägger mig (Jonas kommer inte hem från jobbet förrän sent inatt), för annars blir det inte symmetri.

Vet inte riktigt vad mitt personlighetsfel kan kallas. Dysfunktionell, slarvig pedant? Lat prefektionist? Slacker med psychotendenser?

"Medium".

Egentligen borde jag föra in provresultat i min pärm och göra en sista koll med betygen inför i morgon men...Ja, proven ligger ju kvar kl 22 också.

Och förhoppningsvis lyckas jag hålla mig vaken.

Leo vill efter två böcker och en saga titta i ytterligare en bok. Och gallskriker när jag tar ifrån honom den, trots att han gnuggar sig i ögonen och egentligen är jättetrött.

Så jag tog till ett tricks (Varje småbarnsförälders bästa verktyg)

Jag: Men vet du var TOMTEN gör nu då?
Leo: Nä?
Jag: Han åker omkring i sin släde och tittar till alla barn
Leo: När ska han åka hem, då?
Jag: Han åker hem i morgon, för HELA NATTEN ska han fara runt på himlen i sin släde och se så att alla barn sover snällt. Och visst måste vi visa Tomten hur bra du kan somna?!
Leo: Jaaaaaa!

Nu ligger han nedbäddad i sin säng och har förmodligen redan somnat fast det bara var några minuter sedan jag gick därifrån. HA! I am the king of Problemlösning.

Stella är inne på sitt rum och fick tillåtelse att leka med Barbie tills Leo har somnat. Efter Luciafirandet på dagis idag fick hennes gamla dagisbästis (Vars lillebror är Leos dagisbästis) följa med hem och leka och äta middag. De har möblerat Barbiehuset med blomkrukor och allt möjligt, så Stellas Barbies bor numera i lyxigaste huset i stan.

(Byn?)
 

Att gå och lägga sig tidigt.

Tror nästan att jag ska gå och lägga mig samtidigt som Stella, och så kan hon få lyxa till det med att somna i stora sängen. Mysigt. Och jäklar i min lilla låda (Fantastiskt fult uttryck) vad pigg och glad och härlig jag kommer att vara i morgon efter tio timmars sömn.

I morgon skriver min åtta sista matteprovet för terminen. Och sista före betygssättningen. Spännande värre, hoppas de fixar det bra så att jag kan sätta de betyg jag har tänkt. Måste rätta proven på torsdag kväll så att jag kan lägga in betygen i datasystemet på fredag. Busy, busy.

Men nästa vecka, då! Softa lektioner och sedan LOOOOOOOOOOOOOOOV!

Snart, snart där. Har typ börjat nedräkningen.

• Kissnödig
• Barnen galna på nedervåningen
• Crap- day på jobbet
• Trött
• Stella ska vara på skolan ABSOLUT SENAST 7.30 i morgon eftersom de ska gå till kyrkan och se Lucia, och jag är redan nervös för att inte hinna. Känns som att jag måste gå upp 5.30 för att vara safe.
• Jaha, nu blev det bråk där nere också. Måste gå.

Ska även göra något åt punkt ett. Alltid något.

Ska bara svära av mig lite: Det var ju JÄVLA HELVETES SKIT att inte saker på jobbet bara kan få gå smidigt. Så. Nu har jag avreagerat mig lite.

Ni då? Allt bra? Eller vill ni också svära lite? Feel free, ibland får man.

Nästan värt att öppna en av jullovets After Eight- askar för!

Ja, det tror jag ta mig tusan att jag ska. Det är den värd, denna tisdag. Har haft en bra dag på jobbet med bland annat en timmes extra- matte efter skoltid för de som ville arbeta extra inför provet på torsdag (Bara en sån sak!) och om exakt en och en halv vecka har jag jullov. Bara en sån sak, återigen.

Firas bäst med After Eight i förtid.

Och fotbad.

Fast det där sista kanske jag inte skulle berätta, verkar en aning pensionärigt, va? Så skulle säkert inte Engla ha skrivit.

Stella (Vid läggdags): Mamma, du är den BÄSTA mamman i hela världen för du är så snäll och så fin och jag vill aldrig ha någon annan mamma. Eller ja, de andras mammor är ju också snälla men ingen är så bra som du. Jag älskar dig och pappa och Leo och ni är min BÄSTA familj!

Gullungen. Det här inlägget ska jag ta fram och titta på när hon är fjorton och skriker att jag är den värsta mamman i hela stan och att ALLA ANDRA får ju (Eller liknande). Då ska jag gammal och skröplig (Eller hur jag nu ser ut när jag är 39) ta fram datorn och säga "Titta här, vad jag har! Bevis på att jag är den snällaste och finaste mamman i hela världen. Det du! Så kom inte här och kom".

Så.

Nu ska jag och smälta, måndagströtta mammahjärtat gå och lägga mig.

Puss och god natt!

Nähä nä, ingen klok teori. Tja, jag klandrar er inte, jag hade inte heller orkat skriva en kommentar så här en trött och dimmig måndagkväll.

Brukar ni förresten läsa Engla's showroom och Prinsessans dagbok? Jag gör det bara för att jag inte kan låta bli. Dels verkar de vara himla gulliga och snälla båda två, och dels är jag ständigt lika fascinerad över deras liv. Det är värmeljus hit och Städade hus med bara lite leksaker charmigt utslängd dit och Happy måndag och mys och klarblå himmel och bra filmer och stylade hem. För att inte tala om hur snygga de själva är.

Själv försöker jag också tända ljus och mysa i soffan, men det blir liksom aldrig så där glamouröst. Här är det mer leksaker i drivor och H&M- mysbyxor och obäddade sängar.

Häromdagen hade förresten Engla ett par mysbyxor på sig också. Det ni! Ingen vippkjol så långt ögat kunde nå. Märket på mysbyxorna? Juicy Couture of course...

JAG VILL OCKSÅ HA ETT GLAMMIGT HEMMALIV!

Med det sagt går jag nu ner och borstar tänderna och tar på mig mitt tre år gamla nattlinne från Åhlens (Röd- och vit randigt med knappar. Not so very glamourous) och går och lägger mig och läser. Om jag hittar tillbaka till övervåningen genom alla leksaker, förstås.

Hur mycket ska en lärare slå knut på sig själv för att en elev ska bli godkänd? Och hur mycket ska eleven ta ansvar för själv?

Och är det elevers eller lärares ansvar att eleven ifråga ska komma och skriva omprov?

Visst ska lärare hjälpa elever i allra möjligaste mån, men om de inte lär sig att ta ansvar själva, hur ska vi då kunna skicka ut dem till gymnasium och arbetsliv?

Å andra sidan SLÅR ju lärare oftast knut på sig själva för att i största möjligaste mån få sina elever godkända. Hey, vi vill ju dem alla väl. Och det är ju vårt jobb. Men ändå...

Någon som har någon klok teori?

Get a life.

Ok då, går och lägger mig nu.

Föregående inlägg var kanske inte så snällt om någon inte sett de avsnitten än.

Vi gör så här. Om ni håller på/ ska se säsong 4 av "Grey's Anatomy" så LÄS INTE DET FÖRRA INLÄGGET!

Ok?

Avsnittet där mamman dör och pappan i slutet kommer in till lilla nyadopterade bebisen och bara "Jag kom på en sjätte grej". Åhhhhhh.

Och Meredith säger "Take my sister home" till Alex. Åhhhh det med.

För övrigt har jag nu efter fyra säsonger kommi fram till att jag nog inte gillar Meredith. Hon är en gnällig mes med jobbig röst, som dessutom vägrar bli ihop med Derek. Råkade se en trailer för ett nytt avsnitt för några veckor sedan (Rule nr 1: Se inte något från den senaste säsongen om du inte sett den näst senaste än. Fast den här gången zappade jag förbi och råkade höra. Jävla skit) där Derek säger att någon tjej han träffat blivit med barn.

Rätt åt henne.

Min favvo är Bailey och Izzie. Fast Izzie är en dramaqueen hon med.

Ah well.

I alla fall är jag himla glad över min nya säsong 4- box. Det är jag.

På väg hem körde en bil om mig på E4: an som hade en registreringsskylt med bokstäverna WTF.

Kul att ägarna varje gång de tittar på sin bil förmodligen automatiskt tänker "What the fuck".

Bara så att ni vet. Och inte tror att jag har skrivit ett "Tänk om jag krockar"- inlägg och sedan krockar.

Blev en bra Uppsala- tripp med både Mio, Överskottsbolaget, IKEA, Rusta, Kappahl och Barnens Hus. Man kan säga att jag gick all- in för julkappshandlingen. Roligast var allt var dock att min underbara Uppsalakompis L följde med, så efter de första två affärerna åkte jag och hämtade henne och så hann vi både strosa runt i affärer och äta sen lunch på IKEA.

Och jäklar vilka bra julklappar jag hittat! Mest nöjd är jag över mikrofonstativet för 99 kronor från Barnens Hus till Stella. Hon ska också få en High School Musical- skiva, så ni kan ju tänka er vilka shower det blir under jullovet.

Till mig köpte jag två förpackningar After Eight, så man kan säga att jag är laddad för jullov.

Mer än laddad. Ja, till och med så laddad att de här sista två veckorna på jobbet just nu känns som två hundra veckor. Men vad tusan, jag tar ett djupt andetag och förlikar mig med tanken att det är måndag i morgon.

På torsdag skriver min åtta sista matteprovet före jullovet, och nästa måndag klockan tolv ska betygen vara satta. Eller deffade, som det också heter. (Fränare ord än "Vara satta", eller hur?) Sedan sista veckan, och fredag den 19 december klockan tio slutar eleverna för terminen och det är jullov.

Kom igen, tiden. Snabba på lite nu.

Ni vet hur Alex och Calle Schulman alltid är övertygade att de ska dö i en krasch varje gång de flyger? Och skickar Hej då, jag älskar dig- sms till sin mamma osv?

På samma sätt känner jag när jag ska ut och köra bil långt.

Ja, visserligen bara till Uppsala idag men i alla fall. Jag ser halka, E4: or och lastbilar framför mig, och jag tittar på mina barn och på min sambo och tänker på hur hemskt det skulle vara om inte jag fanns något mer.

Lite stört, va? Fast i samma sekund jag börjar köra så tänker jag bara på hur kul det är att köra bil och vilken bra musik jag har i högtalarna. Idag ska jag nog ta med mig Absolute 90's och Melodifestivalen -06.

Så! Hej då för ett tag, nu ska jag åka och Shop til I drop. Eler jag menar Shop til Tomten drop.

(Egentligen skulle jag helst stanna hemma och bygga med lego med barnen, men om jag inte åker nu kan jag inte åka förrän söndag före julafton. Och det känns lite stressigt. Dessutom kommer nog mamma den helgen. Så jag struntar i eventuella hemmamyslängtans- känslor och konstaterar att det blir nog roligt bara jag kommer dit. Hey, affärer är ju alltid affärer, liksom)

Först "På gården", där man ska berätta alla djuren. Jag pekar på en get.

Jag: Vad är det?
Leo: Det är...En jesus
Jag: Eh...Va? Nä, geten

Jesus?! Vad fick han det ifrån, liksom?

Efter det läste vi "Den silvriga barnkammarboken", och hade allsång. Leos favorit för tillfället är "Hemma på vår gård. Roligast var dock när han tittade på framsidan.



Leo: Titta, flickan sover i natten
Jag: Ja, det gör hon. Var brukar du sova?
Leo: I min säng

(Funderar en stund)

Leo: Man kan ju inte sova ute i natten. Det kan man faktiskt inte!

Och ljusslingan kostade bara 49 kronor (Från Sernholt). Men jag vet inte, jag...Ljus i en vas. Ser det inte egentligen ganska knäppt ut? Fast fint med lite juligt i hallen.

Ha en 3- åring som går runt och sjunger julsånger hela tiden, allt eftersom de lär sig dem på dagis.

Roligast är den om "Jag önskar mig en bil som tutar bra...Jag önskar mig en docka som kan gå...Hej, hej Tomten" osv. Eller den som Stella sjunger: "Tomtemor, hon är så snäll och rar, Tomtefar, han är en tjock liten karl..."

Ja, tänk vilka nymodigheter det finns.

Skaka inte youghurten när korken inte är riktigt på.

Ska strax åka iväg till stan (Byn) och fixa lite saker. Köpa hårinpackning, kolla runt i en av inredningsaffärerna, köpa lördagsgodis på Hemköp. Jonas är ledig idag (Oh praise the Lord. Händer inte så ofta) så vi åker hela familjen.

Ikväll ska jag bada skumbad med hårinpackning i, och så ska vi göra 70 % av alla lördagar- middagen, nämligen kött, potatisgratäng och fetaostcreme. Efter maten ska vi ha lördagsmys med film och popcorn.

Och i morgon ska jag eventuellt ta lila Forden och åka till Uppsala och Boländerna med IKEA, Barnens Hus och Lindex (Lite roligt är det att Stella i år förutom leksaker även hett önskar sig skivor och kläder. Teenage girl coming up, liksom) och köpa julkappar. Som egentligen kommer från Tomten.

Mysig helg.

Ha en bra lördag, Fina Ni!

Vid middagsbordet:

Dagisbästispappan: Har ni köpt några julklappar än då?
Jag: Julklappar? De kommer ju Tomten med!

Och så lyckades jag prata bort det genom att diskutera med Stella att hon skickat två önskelistor till Tomten, först en och sedan en till när hon kom på några fler saker.

Kanske är detta sista julen hon tror på Tomten på riktigt, men åh vad jag vill att hon och Leo ska få göra det. Skicka önskelistor, känna pirret när de hittar varsin julkapp under granen på julaftonsmorgonen som Tomten varit förbi med under natten, vara tacksamma för det de får och inte vad de inte får, tro på Tomten och inte på föräldrar och annat folk som spenderar pengar.

För mig är det en rättighet att få tro på Tomten när man är liten.

En familj vi kände i Uppsala åkte till exempel till leksaksaffärerna med sina barn och lät dem välja ut massa leksaker före jul. Vad är det för magiskt med det?

Men som sagt. I år är Stella 6 år och nästa år 7, så antagligen kommer någon att berätta den smärtsamma sanningen för henne. Fast det kommer inte att bli jag. (Om hon inte blir retad i skolan för att hon är 15 och tror på Tomten, förstås. Då kanske jag blir tvungen att avslöja det)

Barnen höll på att dö av längtan efter sina dagisbästisar (Leos nuvarande och Stellas föredetta) i eftermiddags, så jag ringde och frågade vad de hade för sig. Mamman skulle iväg på julfest med sitt jobb, men pappan och barnen skulle in till stan (Byn?) en sväng, så jag frågade om han ville lämpa av barnen här för någon timmes lek. Och det ville han.

Så medan barnen lekte av hjärtans lust (Säger man så? Lät skumt) så åkte han iväg och gjorde ärenden och, check this out, kom tillbaka med en familjepizza Hawaii till barnen och en kebabpizza till oss att dela på.

Hur lyxigt som helst!

Och vad gäller barnvaktandet så var det lika mycket deras barn som var barnvakt till mina, under tiden de lekte hann jag både rensa tidningar, plocka ur diskmaskinen och städa ihop lite.

Dock mår jag nu lite illa. Inte illa som i Ha råkat äta för mycket mat, utan mer illa som i Tänk om kebabbitarna var fulla med bakterier...Hm. Inte så bra. Undrar hur man bäst botar det?

1. Går och lägger sig
2. Dricker ett glas vatten och tittar på första avsnittet av Grey's säsong 4- boxen som har kommit
3. Dricker ett glas rödvin och äter lite choklad och tittar på första avsnittet av Grey's säsong 4- boxen som har kommit

Jag tror på nummer tre. Ja, nummer tre är nog absolut bäst. Förnekelse är en effektiv metod att bota eventuella krämpor.

Vad gör ni då? Nåt kul?

Hur länge sov då Leo i morse?

Till kvart över fem. Då ville han upp och kissa, sen fick jag honom att gå och lägga sig igen för att jag sa att det var "Mitt i natten". Fungerade till ungefär tjugo i sex, då var han klarvaken och ville gå ner och leka.

Han byggde med lego på stora mattan och åt två mackor (Var jättehungrig, hade ju inte fått någon middag stackarn) och jag sov vidare en stund i soffan.

Helt OK tid ändå måste jag säga.

Den här.

Kul sista ord i Amma och dricka vin- debatten från roliga Fotbollsfrun. Jag hejar på henne. Jämt.

Klart ni vill.

Hade faktiskt tänkt köpa tre förpackningar ischoklad och låtsas som ingenting när jag lämnade av dem, men så tänkte jag att det kunde bli pinsamt. Så där som i "Jamen Stellas mamma, ni vet. Hon som skulle baka nötfria knäck på den där julfesten för sju år sedan men istället köpte ischoklad, som hon la i Big Back- kartonger för att det skulle se hemlagat ut, HERREGUD liksom. Så knäcken räckte inte till alla. Och alla barn grät. Hon, ni vet?"

Så jag tänkte om.

Och frågade Jonas i går morse: "Om du bakar 80 st knäck imorgon innan du åker till jobbet så gör jag vad som helst för dig". Och han sa ja! Så han både 1) Köpte grädde och sirap och vad det nu var mer som skulle vara i 2) Bakade knäck 3) La påsen med knäck i bilen så att jag kunde lämna av dem när jag hämtade Stella.

And that, my friends, is how you solve a problem!

Och vad gäller julfesten så har Stella sagt i en veckas tid att hon inte vill gå. Tills i eftermiddag, då hon plötsligt kom på att hon VISST ville det. Bara det att Leo somnade tidigt och jag inte direkt har någon att ringa som kan komma över och barnvakta en sovande liten 3- åring. Så hon var ledsen en stund, men grannbästisen hade nyss kommit över för att leka och satt och klappade tröstande henne på armen och jag sa att vi kunde ha mys hemma med knäck framför Bolibompa.

Och ärligt talat var det rätt skönt att softa hemma istället för att packa in trötta barn i bilen för att åka iväg till en skolmatsal klockan halv sju för att fika och tvångskonversera med andra föräldrar...Och Stella tycker nog också innerst inne att det var skönt att inte åka. Hon blir rätt blyg när det är för mycket folk, och dessutom behövde hon en Somna tidigt- kväll.

Att strunta i vissa aktiviteter känns livsavgörande för hälsan ibland. Som knäck-, lusebulle-, och pepperkaksbakning, till exempel. Det struntar jag också i. Och barnen, de har bakat pepparkakor både på dagis och hos en kompis, och tycker dessutom inte så mycket om pepparkakor, så de är nog nöjda ändå.

Snipp snapp snut så var knäckångest- sagan slut.

Nu ska jag lägga mig och läsa en stund.

Och i morgon är det fredag!

Puss och god natt, på Er!

I eftermiddags i skolan, efter skoldagens slut:

• Elever som tränade Luciasånger i musiksalen till Luciatåget
• Elever som hade extramatte med en mattelärarkollega
• Några elever som hade omlaboration i ett klassrum
• Elever som tränade på en julshow i aulan

När jag gick från aulan till skolan och såg genom klassrumsfönstrena hur några elever var kvar fick jag en plötslig, varm lyckokänsla i magen. Inte för att elever är tvingade att stanna kvar (För det skulle ju verka en aning sadistiskt), utan att de liksom stannar frivilligt.

Och för att allt kändes så juligt och trivsamt och...Ja, kunskapande.

(Är det ett ord? Om inte så bestämmer jag att det från och med nu är det. Att kunskapa. Viktigt verb)

Och julshows- gänget sen då! Såg en del av träningen eftersom jag var ansvarig att låsa efter dem, och oh my God vilka stjärnor. Och en sak de gjorde skrattade jag åt så jag nästan grät. Ska bli kul att se showen på avslutningsdagen.

Förra året den här tiden hade jag så sjukt mycket att göra att jag blir stressad bara jag tänker på det. Nu är det visserligen också en hel del att göra, men jag känner ändå att läget är under kontroll. Allt är i fas, och i morgon ska jag skriva utvärderingsfrågor och kopiera upp prov som jag inte behöver förrän nästa torsdag. Bara en sån sak.

Skön känsla att vara upptagen men avslappnad.

När jag hämtade Leo på dagis idag var han jättetrött, och mumlade när jag satte in honom i bilen att han "Skulle se på Blixten när vi kom hem. På svenska. Och sova lite i soffan".

Sen satt han i mitt knä i fåtöljen på fritids när vi hämtade Stella, och borrade in sig i min halsduk. Och vad tror ni händer sen? Jo, men somnade som en stock i bilen på väg hem. Klockan kvart i fem. Det var bara att lägga honom i sängen när vi kom hem, och försöka krångla av overallen och fleecetröjan.

Så nu är det bara att hålla tummarna. Antingen vaknar han klockan sju i morgon, pigg som en lärka, eller så vaknar han...Tja, säg klockan två inatt. Pigg som en lärka.

Spännande, spännande.

Jultallriken var sådär, saknade köttbullar och varm mat och mer potatis, men ändå helt OK.

Av någon konstig anledning blev jag plötsligt jättehes igår. Ingen förkylning eller något, utan bara hes. Very strange. Så idag har jag gått runt och låtit som om jag är i målbrottet. Jag lyckades kraxa fram det jag ville säga på ledningsgrupp och arbetslagsträff ändå, visserligen, men nu ska jag nog vara tyst resten av kvällen. Dricka lite te och hålla tummarna att det har gått över till imorgon.

Fulast var när jag gick över skolgården på väg från matsalen, och en kille kastade en snöboll hårt på en tjej en bit bort.

Jag (Piper fram): Sluta upp med det där!

Jo, tjena. Vilken pondus och auktoritet, liksom.

Ännu mer very strange är att jag vid ganska precis den här tiden förr ett år sedan också var hes, och tappade dessutom rösten helt i några dagar. Finns det något Första adventsvirus som sätter sig på stämbanden?

Om man precis varit ca en millimeter från att börja tvätta av sig sminket med glasögonen på, då är det dags att gå och lägga sig, va?

Jo, så är det nog. Ska bara plocka fram kläder till i morgon först. Det blir en lång dag, först lektioner hela dagen, sedan ledningsgrupp på eftermiddagen, efter det skriva kvalitetsredovisning med arbetslaget och sist julbord på kvällen. Men jag klagar inte, julbord ska bli himla trevligt. Eller ja, egentligen blir det jultallrik (Besparingstider, you know), men jag äter ändå bara det vanligaste på julbord så det känns som samma sak.

Framplockade kläder: Mörka stuprörsjeans, svart, rätt lång tröja, nya svarta koftan från Weekday. Blir fint som snus*, det...

* = Sorry, jag fick bara lov. Har fått en hang- up på ålderdomliga uttryck på sistone. Som igår på väg till matsalen:

Kollega: Jag måste vara tillbaka om tjugo minuter
Jag: Ja, då är det bäst att ta det långa benet före det korta!

Haha, helt otroligt fult att säga. Undrar vad det kallas att slänga sig med dylika meningar till höger och vänster? Töntiga uttrycks- Tourettes? Fast allra mest vill jag säga "Nä, nu går skam på torra land". Kanske på torsdag om det är någon elev som inte lämnar in matteläxan?

Elev: Jag har inte gjort läxan
Jag: Nä, nu går skam på torra land!

Hm...Eller inte. Kanske fortsätter jag att säga dem i mitt huvud istället. De kan få ligga bredvid ticset att slänga väska eller nycklar i vatten när jag går över en bro eller ticset att säga "Why am I the only person in this bus?!" (Tom Hanks, från "Tjejligan") när jag går in i ett klassrum när en lektion börjar och inga elever har hunnit dit än.

Fast nu kom jag av mig. Vad var det jag egentligen skulle skriva om?! Äsch, strunt samma. Går och lägger mig och läser några kapitel ur senaste Saltön- boken som jag fick låna av Anna förra helgen istället.

Och laddar inför morgondagen.

Igår kväll när jag skulle natta Stella så ville hon höra en saga, så då berättade jag hur det var när hon skulle komma ut ur min mage.

Jag berättade bla bla bla om ont i magen och hur jag och Jonas åkte taxi till Ackis en lördagkväll (Men fick åka hem igen och komma tillbaka morgonen efter) och att hon kom ut ur magen klockan nio minuter över fyra en solig söndageftermiddag. Och att vi brukade gå till Gränby Centrum ibland, och hur hennes bodysar såg ut, och hur hon brukade sova. Mysig saga.

Fast sen frågade hon vad hon skulle hetat om hon blivit en kille.

Jag: Tja...William tyckte jag var fint. Och Elliott
Stella: Va?
Jag: Elliott
Stella (Håller på att bryter ihop av skratt): Elljott?! Ha ha ha ha. ELLJOTT?! Ha ha ha. Man kan väl inte heta ELLJOTT?

Och sen:
Stella: Vilken tur att jag blev en tjej!

Hmpf. Elliott som är så fint. Men OK, när hon sagt namnet tio gånger och hållit på att skratta ihjäl sig efter varje gång så lät det faktiskt lite märkligt.

Jaha. Klipper. Jo, det kräver stor koncentration, det gör det.

Observera hans rosa badrock, arv från storasyster. Fungerar perfekt.

Lugn och mysig dagis- och fritidshämtning följt av middag (Rester, ris och kasslergryta till mig och pannkakor till barnen). Tänder lite ljus, fixar lite cosy.

Vad händer då? Jo, Leo får stora psykbrytet för att han inte får ta sylt först. Skrik, skrik, gråt, gråt. Efter ett tag lugnar han ner sig lite, då börjar Stella gråta. "JAG FÅR HÖRSELSKADOOOOOOOR!"

Sedan går det en stund och allt är bra igen. Leo glad och nöjd och äter två stora portioner, Stella äter upp allt och leker efter det med grannkompisar hela kvällen. Det gäller att behålla lugnet och vara van vid labila utbrott, annnars skulle man väl bli tokig i småbarnslandet.

(För övrigt gäller detta ungdomar på högstadiet också. Jag vet inte hur politiskt korrekt det är att säga detta enligt lärarutbildningen, men ibland känns det som om jag har fått större pedagogisk bildning av att vara mamma än fyra och ett halvt år på ILU i Uppsala...)

Just nu badar Stella, och Leo går runt och leker och fixar i sin barnrock. De har badat i skift, nämligen. Jonas "Det är för dyrt att bada, kan de inte duscha istället" Elräkningssnåljåp skulle varit stolt över mig.

Ska strax börja natta, tisdagar är stora "Om de inte har somnat före klockan nio så dör jag"- dagen.

Och Marabou Dajm har jag kvar från i lördags. Sweet!

Tidigare ikväll ringde en granne och sa att lyset lyste i bilen.

Så jag gick ut och fixade till det (Stellas dörr var inte ordentligt stängd, så trots att jag hade låst så slocknade inte lyset inne i bilen).

Och har nu batterier till i morgon bitti.

Va! Hur underbara är inte folk?! Nu går vi och lägger oss med vetskapen att människan är full av godhet och hjälpsamhet, hörrni. Puss och god natt!

Blanka naglar och två avsnitt SATC, bland annat det med Carrie, Big, Natsaha och den trasiga tanden.

Åhhhhhh. Känns dock lite korkat att gå ner sig i missbruket igen (Fast jag har inget After Eight, det har jag inte). Och snart kommer säsong 4 av "Grey's Anatomy" på posten. Bra. Eller det kanske inte är bra? Kanske blir som att byta ut likör- missbruk mot Vodka- missbruk?

Annars ser jag faktiskt aldrig på TV numera, förutom på tisdagar när det är "Desperate Housewives" och torsdagar när det är "Medium" (Det räknas väl som aldrig?) Så en dvd- box eller två är jag värd.

Fast vill ni höra en rätt jobbig sak? Bara för att en del har skrivit några märkliga kommentarer under bloggens dagar (Egentligen inte många kommentarer alls, kanske sex eller sju stycken under loppet av ett och ett halvt år, men de sitter ändå kvar någonstans), så tänker jag ibland när jag publicerar ett inlägg på hur det kan missuppfattas. Eller på att jag skriver så snabbt att en del formuleringar säkert låter konstiga. Eller på att några säkert läser min blogg och tycker att jag är värsta idioten och får vatten på sin kvarn efter ungefär varje inlägg.

Och så får jag lite ont i magen nästa gång jag kollar för att jag tror att någon har skrivit något i stil med "Amen tyckeru att du är så jävla bra själv rå eller?!"

Och då tycker jag inte det. Att jag är speciellt bra själv, alltså.

Det är nämligen det som är så scary när jag skrivit något skolrelaterat, att någon tror att jag menar saker ordagrant när jag tvärtom mest skriver en allmän iakttagelse. Eller att någon blandar ihop vad jag skriver här med hur jag är i min profession. För det är ju inte samma sak.

Skriver jag för säkerhets skull, och går nu ner och målar naglarna och ser lite på TV. See you later!

Lite jobbprat igen. Faktiskt så är det min sanna och fasta överygelse att alla barn och ungdomar VILL klara skolan bra. Visserligen finns det en del som inte har en inbyggd motivation, men hjälps lärare, elevvårdsteam och föräldrar åt så brukar det gå att ordna. Ibland med mutor som belöningssystem, ibland med hot. Ibland, dessvärre, går det inte att ordna alls. Men. Man måste ju fortfarande TRO.

En annan sann och fast överygelse jag har är att barn med särskilda behov klarar skolan bra även de bara de får tillräckligt med hjälp och stöd. Visst är det föresten ett bra ord, om man tänker efter? Särskilda behov. Inte något om hur man är eller har varit, utan bara att man ibland har behov av vissa saker. Don't we all emellanåt? Ibland känns det dock som om vissa lärare är fast i "Vi har inga pengar eller resurser"- frågan, i och för sig en viktig fråga men förhållningssätt och problemlösning behöver inte alltid vara dyrt.

Så.

Nu till min poäng. Ibland känns det som om jag vill svinga ett trollspö så att allt bara löser sig till det bästa. Kan inte riktigt gå in på detaljer, men ett trollspö som Styr upp skulle det vara i alla fall. När jag ändå håller på skulle jag även svinga lite åt familjehållet, så att alla barn fick lära sig ända från början vikten av att ha respekt, att inte förstöra samt att ta hänsyn.

Just den sista biten känns ganska angelägen. Varför tror en del att det är skolans uppgift att uppfostra barn? Att sätta gränser? Att vara snälla mot varandra? Lär man sig inte sånt i 3- årsåldern?

Hej då från en som kanske låter som en gnällspik men som faktiskt inte menade att vara det. Oh nej. I still got the faith. And I still got the största respekt och kärlek till alla elever, Sveriges framtid och hopp. Oftast, i alla fall...

Först Bolibompa, sen första avsnittet av julkalendern och nu Scooby Do. Uppkrupen i soffan med ett barn på varsin sida.

Lagom aktivitet för en måndagkväll.