babydarling

Men.

Måste bara få ösa ur mig att JAG ÄR SÅ JÄVLA IRRITERAD PÅ EN SAK ATT DET KRYPER I HELA KROPPEN PÅ MIG. ÅHHHHHHH! Alltså, vissa människor...

Också pratar vi inget mer om det. Synd bara att jag inte har sambon hemma alternativt barnvakt, för jag fick plötsligt en otrolig lust att ut och springa. Ja, jäklar vad jag skulle springa. Superfort och superlångt, och då gillar jag inte ens att springa. Då är det illa.

Ursäkta att jag inte skriver vad det handlar om, för det vill jag inte när det gäller jobbet, men IBLAND MÅSTE MAN BARA SKRIVA STORA BOKSTÄVER OCH FÖRBANNA AV SIG LITE. (Är det ett verb?)

I alla fall gick Stella ut och lekte med grannkompisar mitt under ett pusselbygge, så jag fick lov att bygga färdigt. Ett ganska svårt pussel. Under tiden lyssnade jag på Bo Kaspers och försökte andas in och andas ut några gånger, så lite terapi blev det allt.

Efter godnattboksläsning och nattning ska jag se på några avsnitt SATC från rosa boxen. Ännu mer terapi.

Och i morgon är det sista riktiga skoldagen innan julavslutningen på fredag.

Andas in, andas ut.

Sådärja. Lite avreagerad känner jag mig allt. Synd att man inte är en sådan som skriker till folk direkt ISTÄLLET FÖR ATT VARA ARG I EN BLOGG, fast å andra sidan är det kanske bra.

Det räknas väl ändå som en bra egenskap att vara socialiserad och använda vettiga argument?

OCH VARA JÄVLIGT FÖRBANNAD NÄR MAN KOMMER HEM ISTÄLLET? Eller inte. Får fundera på det ett tag.