Katastrofer

I går på Stora Torget var det massa människor och en som stod med mikrofon och pratade om allt det hemska i Gaza. Medan vi gick förbi hann han nämna både bomber och barn och antal döda. Stella frågade varför det var så mycket folk, men jag kunde inte förklara.

Inte så mycket för att hon inte får veta vad som händer i världen, för det går nog att förklara lagom mycket på en sex- och- ett halvt årings nivå utan att det blir för hemskt, utan för att jag hade en sådan stor klump i halsen. Om jag hade börjat förklara hade det slutat med att jag stått mitt på gågatan och storgråtit. Mitt i fredagsrusningen. Med en 6- åring i handen. Och det hade kanske sett lite märkligt ut.

Så jag sa att han höll tal, och så fick jag förklara vad ett tal var i stället.

Men kriget i Gaza...Så helt fruktansvärt ofattbart hemskt. Ockupationen. Utsvultna barn sitter bredvid sina döda mammor. Bombningarna. Tron att en konflikt går att lösa med vapen. Tänk att något som började efter andra värlskriget håller på än i dag. Fick lov att fråga en samhällskunskapslärare på skolan i går under lunchen, för jag är egentligen inte alls insatt, och hon förklarade bland annat att FN har en regel som säger att de inte får blanda sig i "Ett lands inre konflikter" (Eller vad det var). Och vad gäller Israel/ Palestina så vet de inte riktigt hur de ska förhålla sig. Enligt henne är det bara NATO som kan gå in och stoppa det, men då blir det med ännu mer vapen. Och konflikten har redan hållt på så länge.

Åh, det är så hemskt. Man tror ju att folk kommer över det här "Du slog mig i huvudet så nu slår jag dig" ungefär när de slutar på dagis? SLUTA KRIGA FÖR FAN! Hur svårt kan det vara?! Men hemskheter händer hela tiden och överallt, så kanske är människan innerst inne ond?

Fast så får vi inte tänka. Upp till kamp för det bra i livet. Och må de snälla människorna vinna över de elaka.

Nu över till en annan hemskhet. Inga skolor som blivit bombade, men väl en kär vän som fått sin dröm krossad av en pojkvän som lämnat henne. Så fruktansvärt ofattbart sorgligt även det. Detta var dessutom ett par som kändes som A match made in heaven. Om det nu finns sådana? Tycker så otroligt synd om henne, och har haft lite ont i magen hela dagen.

Fast jag tror inte riktigt på stora kärlekar som tar slut. Jag tror på kärlekar som har sina ups and downs, men som ändå finns där. Och att vissa kastar bort den för lättvindigt. Fast det hjälper ju inte min kompis i dag. 

Åh, vad jag hoppas att det blir bra igen, speciellt när man sett dem tillsammans och sett honom titta på henne. Dessutom, om inte ens sådana par klarar sig, vad ger det då för hopp till oss "Ska du eller jag handla mjölk"- par?

Peace and love and over and out. I dag har varit en deppig dag.

Kommentarer
Postat av: Honung

Tack gumman!

2009-01-11 @ 18:35:07
URL: http://honungsbullen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0