babydarling

Öppna dörren till klassrum, säga hej till eleverna, sätta sig på en stol i ett hörn, se på när lärarkandidaten håller genomgång. Fantastiskt.

Undrar om man kan få behålla honom? Eller tror ni att lärarhögskolan skulle märka något?

Antagligen. Fast faktiskt så saknar jag lite att få prata och hålla i genomgångar. Lite. Däremot är det världens bästa vilo- period inför alla omdömen som ska skrivas nästa vecka och alla utvecklingssamtal som jag ska ha vecka 13 och 14. Ready steady go.

Och nu måste jag bara få säga en sak till. Jag vet, det var ett jäkla gnällande på mig these days, men jag måste bara få ur det ur systemet: Blir även så trött på lärare som klagar över och ifrågasätter varför de ska skriva omdömen. JO, DÄRFÖR ATT DET ÄR ERT JOBB!!!

Vill jag skrika, men det gör jag såklart inte. Hey, man är väl socialiserad. Så jag gör det här istället. Min lilla säkerhetsventil. Men allvarligt talat, om vi på riktigt kräver högre lön samt vill få eleverna att lyckas så absolut bra de någonsin kan, ska vi då inte visa att vi vet vad vi gör?! För mig är ett omdöme ett sätt att göra detta. Det behöver inte vara en lång uppsats, men kort och koncist om hur eleven ligger till och vad hon/ han kan göra för att komma ytterligare lite längre. Sådan typ av feedback vill väl alla ha i sina jobb?

Vi vuxna vill ju ha professionella lönesamtal, då måste vi väl också ge eleverna professionella omdömen.

Dessutom har vi bara omdömesskrivning en gång per termin. De stackars eleverna måste ibland ha fyra prov i veckan (Fast vi kör stenhårt med ett provschema i lärarrrummet och max två prov i veckan för sjuor och åttor och tre för nior). Om vi ställer höga krav på dem måste vi väl även ha höga krav på oss själva?

Just sayin'. Igen. Nu ska jag gå ner och se på TV och sluta gnälla.