babydarling

Var det alldeles strålande promenadväder i morse? Ja.

Gick jag upp i tid så att jag hann promenera till jobbet? Nej.

Typiskt. Dock gick jag hem från jobbet (Jonas hämtar på onsdagar. Enda dagen han kan), så alltid något. Men det är inte samma sak. Det är det inte. Det är något visst med att gå på morgonen. Sol, radio, hörlurar. Man känner sig liksom alldeles... Fri? Fräsch? Kickstartad? Ja. Något åt det hållet.

Men en vacker dag, mina vänner. En vacker dag. Plötsligt så händer det. Och med "Det" menar jag alltså att the lazybones (Latmask på engelska. Googlade nyss upp det. Det ser man! Man lär sig något nytt varje dag) jag själv går upp när mobillarmet går och inte en halvtimme senare.