babydarling

Ikväll ska vi ha middag, mitt lilla gäng och jag
Och med gäng menar jag mig själv och barnen, liksom nästan varje dag
Det är tråkigt att Jonas jobbar, förstås
Men samtidigt går det ingen nöd på oss
Vi är en lycklig familj på fyra som oftast bara är tre
Men what do you do? Det är bara att köpa läget och le
Vi ska köpa cateringmiddag och äta god mat
Mysbyxor eller finkläder- Fixig eller lat
Är man hemma får man göra som man vill
Se en film efter maten- Kanske Stellas nya "High school musical 3?- och sitta still
Slippa nyårspaniken
Ingen blir för full, ingen blir besviken
Bara ta det lugnt och ha mys
Banana split till efterrätt med glass från frys
(Nödrim. Sorry)
När barnen somnat ska jag se på dvd- box och äta After Eight
Skåla med mig själv när klockan slagit tolv och det är late
Nästa år ska vi också fira nyår hemma, god middag, Jonas förhoppningsvis ledig och tända ljus
- Och tänk om vi då har ett alldeles eget hus?
Hoppas ni ett alldeles fantastiskt 2010 får,
Skål och kram mina kära vänner och gott nytt år!

Ni vet vattenskadan i badrummet?

I morse var det en kille och tittade på den igen, och gjorde en slutgiltig damage control. Vi måste bryta upp hela badrummet och sätta in en fläkt, men den mesta av kostnaden kommer antingen bostadsrättsföreningen eller vårt försäkringsbolag att stå för så de enda pengarna vi måste betala är ny matta, tapet och duschvägg. Kommer att kosta kanske femton tusen.

Hörde ni? Femton tusen. Det är ju nästan ingenting! I alla fall om man jämför med det vi var beredda på, vilket var typ en miljon bara för att slippa bli besviken.

Hallalujah. Så husdrömmen lever kvar. Åtminstone lite. Visserligen är det ingen idé att ropa hej förrän badrummet är helt klart och pengarna betalda, när de nästa vecka bryter upp mattan KAN det ju visa sig att det är jättemycket som behöver fixas. Men vattenskade- killen sa att det såg helt OK ut och att han sett betydligt värre, så vi litar på honom.

Och lördag den 16 ska vi (Eller jag. Jonas jobbar. Som vanligt. Men that is how we do hus- business i vår familj, jag går på visningar och Jonas säger "Det är lugnt. Köp om det är fint". Ha ha) på visning på ett drömhus (Det jag länkade till förra veckan). Åh, det är så fint. Nu har jag så där ont i magen av huslängtan igen. Fast det är inte bara fint, det är dyrt också. Plus jobbig uppvärmning- Pallar man att elda med ved?

Ja, ja. Jag vet att vi inte har en chans på huset. Men det är mysigt att drömma.

Nu: Gå in och duscha. Går fortfarande runt med pyjamas. Lata dagar for President.

Ikväll ska vi på middag till dagisbästisfamiljen på landet, ska bli kul.

(PS. Måste bara berätta: Stella har tre grannkompisar här och leker, och de har lekt Supersnälla silver- Sara, Stål- Henrik, Mega- Vega och Super- Nova i nästan två timmar nu. De har värsta äventyrs- storyn. Det är skurkar, magiska klot, barn i nöd och fräsiga hjälte- dåd. Gulligt. Leo har också en grannkompis här, och de i sin tur har lekt med nya Thomas tåget- banan och nya elektriska loket till gamla tågbanan hela förmiddagen. Hela vardagsrummet är täckt av tågräls. Gulligt det med)

Har haft jättemysiga dagar i Borlänge, och bilkörningen gick så bra, så bra. Vi blev inte olycks- statistik. Skönt.

Det enda som hände var att bilen inte startade i förmiddags på grund av tjugogradig kyla, men med hjälp av min morbrors startkablar kom vi iväg. Efter McDonals- besök i Sandviken var det lite nervöst att stoppa i nyckeln- Tänk om vi är fast här?- men kära gamla bilen startade.

Åh, jullov. Fantastisk uppfinning. Förutom att man blir rätt tjock av all choklad, men sånt trams kan man inte tänka på. Nyttig kan jag bli i morgon. Eller övermorgon. Eller den 10 januari. Vi får se.

Nu stoppar jag in barnen, vår packning, deras varsin väska med julklapparna de ABSOLUT inte kan vara borta från till tisdag samt lite annat smått och gott i lila Forden, och åker på jullovs- holiday till mamma och resten av släkten i Borlänge.

Vi hörs på tisdag!

(Om vi inte dör i hemsk bilkrasch på E4:an innan dess. En smula läskigt med alla rubriker som skriker "MINST TJUGOFEM KOMMER ATT DÖ I JULTRAFIKEN" och så vet man att hittills har det bara dött... Tja. Tio? Men så kan man ju inte tänka. Visst? Så jag tar ett djupt andetag och kör lugnt och försiktigt. Håller tummarna för lite trafik och ingen snöstorm. Vi ska lyssna på Stellas nya Lilla Melodifestivalsskiva, så det kommer att bli mysigt.

Ingen bilolycka, bara mysigt.

Så tänker vi.

(Vilken natt är det förresten som är helga? Den här natten? Eller natten som var? Eller någon annan random julnatt? Ah well. Strunt samma. Det var inte det jag skulle skriva om. Men i alla fall?)

Dagens avkoppling:

• Lugn, skön dag hemma med barnen, Jonas (Tills han åkte till jobbet klockan ett) och pappa
• God jullunch
• Barnens genuina och glitter- ögon- strålande glädje över alla julklappar (Åh! Barbiemöbler! Åh! Sudd! Åh! Kläder! Åh! Bilar! Åh! Kolla mamma, jag fick en MACK från Blixten! Och med småbilar till! Åh! Little Pet Shop! Åh! LILLA MELODIFESTIVALSKIVAN! SOM JAG ÖNSKADE MIG! Åh! Thomas Tåget!)
• Sitta i soffan och se Stella ha show till Lilla Melodifestivalsskivan
• Spela barn- Alfabet (Julklapp) med Stella och "Finns i sjön" med Blixten- kortlek (Också julklapp) med Leo. Att spela spel en snöig, värmeljusig, juldukig julaftons- kväll innan middag är kärlek. Det är det.
• Se halva "High school musical 3" (Julklapp) i soffan med ett barn på varsin sida
• Packa i lugn och ro till i morgon medan barnen leker med nya leksakerna

Dagens o- avkoppling:
Thomas Tåget- tågbanan från helvetet. Tågbanan gick nästan inte att bygga ihop, och Thomas kör inte av sig själv. Som han ska, enligt förpackningen. Dessutom fanns det ett tåg- garage (Som heter något annat som jag inte orkar tänka ut nu. Lokstall?) som var helt, totalt omöjligt att få ihop. Jag försökte i ungefär en och en halv timme. Det går nästan att få ihop två bitar, men försöker man sig på den tredje faller allt isär. Gång efter gång. Kommer ni ihåg "Sällskapsresan 3" när de är i skärgården, och mannen med motorbåten blir galen till slut? Så känner jag mig just nu. Nästan så att jag skulle kunna gå ner nu och fortsätta med garage- jäkeln, om jag så blir sittande hela natten. Bara för att vinna.

Nästan, alltså. Eller så går jag ner och äter After Eight och ser sista avsnittet av säsong två av "How I met your mother". Kanske en roligare sysselsättning?

I vilket fall brydde sig Leo inte om att tågbanan var halv- defekt, utan lekte glatt på ändå. Så en julpsykos för mamman över ett knäppt lokstall verkar väl onödigt.

GOD JUL PÅ ER, alla Fina, och hoppas att ni har haft en bra dag!

Vem, vem, vem?

Lovely life. En annan lovely sak (Här kommer lite vårterminsprat. Egentligen vill man inte tänka på sådant, men ska bara skriva detta. Sedan stänger jag av hjärnan för jobb- tänk och öppnar den 11 januari igen) är att nästa termin kanske, kanske- Ta i trä och allt, vågar nästan inte skriva- blir en alldeles fantastiskt bra termin.

Bättre schema, både för mig och för min mentorsklass. Utökad tid med halvklass i matte. Peppade åttor som vill förbättra sina betyg. Peppade nior som går sin sista termin på skolan. En av favvo- kollegorna tillbaka från mammaledighet. Får reda på vilken min nya sjua i höst kommer att bli.

Jo. Känns bra, detta. Hoppas bara att våra schemaplaner håller, vi ska göra klart under studiedagen den 11.

Nu vill Leo ha datorn och titta på "Billy" från Bolibompa- sajten. Kan han väl få. Själv ska jag plocka in lite tvätt och se om Stella och grannbästisen vill ha hjälp med legobeskrivningen. De håller på att bygga ett höghus.

Ikväll blir det: 1. Potatisgratäng och fetaostcreme 2. Ett glas rödvin 3. Fotbad och dvd- box 4. Kanske tjuv- öppnar jag After Eighten?

Jullov. I tre veckor. TRE VECKOR! It's gonna be AWESOME, som Barney skulle ha sagt.

Lektioner, extralektioner för att vikariera för kollega, vakta prov mellan två och halv fyra för elever som varit sjuka eller haft idrottsturnering och därför missade provet förra veckan. Skriva under betyg. Upptäcka paragraf- fel för elever med anpassad studiegång. Stressa iväg till Stellas avslutning. Försöka få tag på expeditionspersonal som kan hjälpa till med paragraf- felet.

Hämta Stellas väska där hon stod så fint i fackeltåget, sedan tillbaka till bilen för att köra till kyrkan. Lång väg att gå tillbaka annars. Komma på att jag eventuellt kör till fel kyrka?

Nä. Det var rätt. Skönt. Gå lång, marschallklädd trappa upp till kyrkan tillsammans med Leo. Gnistrande kallt. Snö överallt. Upplyst kyrka.

Känna lugnet komma över mig.

I kyrkan hade årskurs F-6 sedan en alldeles fantastisk fin avslutning. Blev lite blank i ögonen när F-2 sjöng julsånger med klara, höga röster, och började nästan gråta på riktigt när de sist, i kör, läste en dikt om en sliten, ful nalle som de aldrig skulle vilja byta bort även om de skulle få en ny i julkapp. Buhu vad fiiiint. Skärpte dock till mig. Hur psykotisk verkar man inte om man sitter och storgråter på sitt barns julavslutning, för att en nalle- dikt var fin? Rätt mycket, va? Efter det gick det bra tills tre fyrorna sjöng en sång om att tända julgranen, och att stjärnorna lyser för de barn som har det fattigt i världen. Då var det kört igen.

Undrar om det finns piller för lättrördhet? Det finns ju tabletter mot åksjuka och allt möjligt nu för tiden.

Blev en tår i slutet också, när alla skolbarnen sist i jul- potpurrit sjöng "För nu börjar vårat jullov" till "I wish you a merry Christmas"- melodin.

Efter avslutningen åkte vi hem och lagade korv med bröd. Så avancerad man orkar vara klockan sex en måndag före ens jullov börjar.

Nu är jag dock en aning stressad igen, för det slog mig precis att jag skrivit att Stella ska börja klockan nio på fritids i morgon. Jonas skulle egentligen lämna, men han fick lov att börja tidigt på sitt andra jobb i Uppsala. Undrar om jag får spö av fritidspersonalen om jag dyker upp halv åtta och säger att Jonas blev blixtinkallad på jobbet? Eller om hon kan få sitta tyst i ett hörn och rita, typ, till klockan nio? Eller om jag kan fråga dagisfröknarna om de vill ha en praktikant som hjälper till på Leos dagis? Stella är faktiskt jätteduktig med småbarn. Det är hon.

Fan också. Just när jag trodde att allt var under kontroll.

Ja, ja. I värsta fall får hon vara med mig på jobbet. Fast jag tror att det går bra att hon kommer tidigare till fritids, för hennes fröknar är alldeles underbart snälla, flexibla och förstående. Sådana där som älskar sitt jobb, och som det liksom strålar om att de älskar sitt jobb. Inget gnäll över stora fritidsgrupper, inget gnäll över fritidspedagogers ansvarsområden vs. lärares ansvarsområden, inget gnäll över nödfalls- ändrade tider, utan bara trivsamheter. Duktiga fritidsfröknar for president. Faktiskt minst lika viktigt med bra fritids som bra skolor.

Nu ska jag gå ner och borsta tänderna, och sedan lägga mig och läsa en stund. Ladda för stress- morgonen (Det spelar ingen roll hur tidigt jag ställer klockan eller hur disciplinerad jag är med påklädning- frukost- iväg. De morgnar jag lämnar blir alltid panikbråttom i sista sekund, och jag kommer till jobbet ungefär fyrtio sekunder före första lektionen).

I morgon när jag skriver har jag JULLOOOOOOOOV! Hallelujah.

Oh, så inspirerande. Det är inte alls så att jag hellre hade haft jullov med start i morgon, och kunnat sitta uppe och äta After Eight och se på dvd- boxar. Nej då, inte alls.

Jag jobbar gärna två dagar till.

Mamma är här, och stannar till i morgon. Har lämnat julklappar till barnen (Som officiellt är från Tomten. Mina barn tror nämligen fortfarande på Tomten. Fantastiskt), gömda i garaget till julafton.

Hon och Leo håller på att busar i vardagsrummet. Han kryper igenom hennes ben, hon tar honom tillfånga och han håller på att dö av skratt. Skönt liv, det där lättroade 4- års livet. I alla fall. Det var inte det jag skulle skriva om, utan om när Leo höll på att ramla.

Mormor: Akta så att du inte stupä* på näsan!
Leo: Va?
Mormor: Jo, jag sa: Akta så att du att inte stupä på näsan
Leo: Va?
Jag: Alltså... Han vet nog inte vad stupä betyder

* Stupä=Stupar på dalmål. På juldagen ska vi åka till Borlänge och stanna några dagar, viktigt för dalmåls- språk inlärningen.

1. Gå ner och äta chips och se på några avsnitt "How I met your mother" (Har sådan svår abstinens att jag ser säsong två igen
2. Vara glad åt att det är fredag idag
3. Vara glad åt att det är lördag i morgon
4. Vara glad åt att man får sova ut* i morgon
5. Vara glad åt att jag i morgon ska ta tåget till Uppsala och gå på stan i några timmar.

Sweet!

* = Eller sova ut och sova ut... Barnen vaknar runt åtta, men har blivit så stora att de kan leka själva eller gå ner och se på Tv tills vi vaknar. Jag säger "Mamma ska bara sova klart först" och de säger "Ok". Fantastiskt med stora barn.

Efter vattenskadan kommer vi inte ha lika mycket pengar till kontantinsatsen.

Det kommer att vara massa folk på visningen.

Snabbt som tusan kommer någon att lägga utgångsbudet, som är snäppet över vad vi vill lägga.

Så vi kommer inte ens att kunna vara med i någon budgivning.

Dessutom är det jobbig uppvärmning. Elda med ved? Jo, men det har man tid med. Absolut. Mellan jobb, barn, betyg, elevärenden, diskmaskinsurplockning, tvätt, Barn- som- behöver- klippa- sig- men- mamma- som- aldrig- hinner/ kommer ihåg- att- ringa- frisörsalonger- före- klockan- sex, mat och nattning...

Men i alla fall. Det här huset har kommit ut, och visst är det en riktig liten pärla? Ligger i det perfekta området gör det också...

Snyft. Ah well. Som vi brukar säga. Vad är väl en bal på slottet?

Idag var jag kvar till jobbet till halv sex. Vi skrev kvalitetsredovisning (Ett av mina topp 3 med att jobba som lärare... Not) och sedan hade jag lite fix kvar att göra. Mejla den till rektorn, rätta de sista proven, kopiera en gruppuppgift till i morgon, skriva under betygskatalogen.

Just när jag satt i personalrummet och skrev under, kom en kollega från ett annat arbetslag och frågade om jag inte ville hänga med och äta julbord? De hade två återbud som de ändå fick lov att betala för.

Tänk er lyxen! Åka häst och släde, äta massa god julmat, umgås med roliga kollegor. Men jag vet inte, jag... Känns ju onekligen lite weird att hux flux gå på julbord med annat arbetslag. Hur trevliga och roliga de än är. Dessutom hade jag inga varma kläder till slädturen. Eller fina kläder till julbordet.

Så jag tackade för erbjudandet och promenerade hem istället. Åt äcklig kasslergryta. Duschade barn och spelade vändtia med Stella. Nu sitter jag här i mysbyxor och tofflor.

Mysigt det med.

Nu: Är det bara tre (Fyra om man räknar de två timmarna inklusive betygsutdelning på tisdag morgon) arbetsdagar kvar till jullov. Jäklar vad segt det känns. Jag vill vara ledig NUUUUUUUUU! Fast än finns det höjdpunkter på jobbet, som eleven som idag skrev alla rätt på matteprovet. Fränt med alla rätt på ett matteprov, faktiskt i klass med tretton rätt på tipset. Eller fem plus i Aftonbladet. Jag kanske skulle tillverka tröjor? En annan höjdpunkt var eleven som igår under en lektion sa "Nu vet jag vilken du är lik!"

Jag: Vem då?
Elev: Hon i "Ghost Whisperer!"

Amen åhhhhhhh! Jag dör vad fint sagt! Och efter att betygen var satta och allt. Kommer antagligen vara lycklig resten av livet åt detta*.

* = Eller så kan jag tänka på att eleven bredvid, när elev 1 hade fällt detta uttalande, sa "Nähä? Hon i "Ghost whisperer" är ju skitsnygg. Alltså.... Jag menade inte... Eh..."
Ha ha. De är roliga, de små/ stora (en del är typ två meter långa) liven.

Och jul. Ja, mest om jul eftersom det är det debatten handlar om. Skulle gärna skriva något briljant, träffsäkert och sant, men eftersom Alex redan gjort det så lånar jag hans ord istället.

Han har så rätt, så rätt. Själv kan jag ta ett glas vin till maten en fredag, men skulle aldrigaldrigALDRIG vara full inför mina barn. Inte ens påverkad. För barn märker sånt, och det finns inte en enda unge i hela vida världen som tycker det är kul när mamma eller pappa inte är som vanligt.

Dessutom är julen inte till för vuxnas fest, utan för barns tindrande ögon. En del klagar på att debatten är för svartvit, att man väl visst kan ta EN öl och EN snaps och sedan inget mer. Jo, kanske det. Så är det säkert. Men heder åt folk som kämpar (Som till exempel Hillevi Wahl, fantastisk människa), som vägrar se alkoholen som något självklart och som en rättighet.

Har gått hela dagen med en känsla av att ha gjort bort mig igår. Ni vet som om man varit jättefull och sedan i flera dagar får flashbacks i form av små minnes- nålstick på huden. "ÅH NEJ! Och så sa jag det... Till hon" eller "ÅH NEJ! Gjorde jag verkligen...?"

Men jag var inte ut igår. Och inte full.

Så kommer jag på att jag inte skäms över något jag har gjort, utan bara tänker på när Eriks flickvän stod bredvid honom på scenen igår när han sjöng vinnarlåten. Såg ut som om han sneglade ett "MEN GÅ NER DÅ!"- uttryck på ögonen några gånger, men hon bara dansade vidare. Inför Globen och halva Sverige.

"MEN GÅ NER FRÅN SCENEN, DÅ", tänkte Globen och halva Sverige.

Tror jag? Någon som har läst typ Aftonbladet igår? Stod det något om Flickvännens som stal rampljuset från Erik?
Inte för att verka cynisk, de är säkert jättekära, men själv satt jag med kudden framför ansiktet för att slippa se.

Så har det gått några timmar, jag får ett till nålstick, jag tänker "Men jag har väl inte gjort något pinsamt som gör att jag får ont i magen...? Jaha. Just ja. Eriks flickvän"

Leo har fortfarande feber, så det blir en soft lördag här. Lite julgransklädning. Lite städning. Tvätta. Lördagsgodis. Kanske se en film i eftermiddag?

Ha en bra lördag, fina ni!

Svårt det där. Faktiskt sjöng han vinnarlåten snäppet coolare. Dessutom är han en underdog, och jag gillar underdogs. Ja, faktum är att just underdogs är ett av mina Topp 5 företeelser i livet.

De andra fyra, utan inbördes ordning, är:

• Kämparanda
• Entreprenörsskap
• Ödmjukhet
• Problemlösningsförmåga

Nu ska jag gå till grannhuset och hämta hem min dotter. Trodde hon skulle komma hem av sig själv, för det brukar hon göra halv tio när första halvan är slut. För hon kan väl inte stanna till elva för att det är final? Eller?

Oh my. Bara sju och redan ute på fredagkvällar. Bådar inte gott.

För några veckor sedan drack vi champagne och firade att vi nog, kanske, förhoppningsvis har ett hus... Den här fredagen satt vi och tittade på varandra över köksbordet och diskuterade fuktskadan i badrummet. Hörde ni hur tusenlapparna flög iväg bara man uttalade ordet?! Fuktskada. Hå hå ja ja.

Det har luktat konstigt i några veckor, och i eftermiddags kom ordförande för bostadsrättsföreningen och kollade. Hummade lite. Såg bister ut. Det ska komma en badrumsexpert nästa vecka och titta närmare, och vi har fått duschförbud i badrummet på nedervåningen.

FANFANFANFAN. Vi ska ju lägga pengar på en kontantinsats, ju. Inte på en jäkla fuktskada. Hur dyrt kan det bli? Någon som vet? Vi bor i bostadsrätt och har hemförsäkring. Har inte gjort något konstigt i badrummet, förutom att duscha. Och det borde man väl kunna göra utan att det blir fuktskada?

Fast pengar kommer det att kosta. Det kommer det.

Men jag har en plan! Jag är inte den som deppar ihop för en lite badrumsrenoveringsutgifter (Däremot fick jag en smärre hjärtattack när Jonas ringde mig på jobbet och med allvarlig röst sa "Du... Det har hänt en sak". Trodde att Leo hade dött av sin feber eller nåt. Så i det perspektivet känns en fuktskada som en dag på cirkus), utan tänker mig nu att vi kommer att bo i det här huset i typ fem år till. Eller den tiden det tar att spara ihop pengarna igen som nu går till badrummet...

Såhär: Jag och Jonas flyttar ner i vardagsrummet, till den delen där vi nu har soffa och TV. Är som en alkov. Tapetserar om. En slags tapet i sovrumsdelen, en annan tapet i övriga delen. Sätter upp en skärmvägg. Låter Leo ta vårt rum, och flyttar upp bokhyllan till honom. Sätter stora, fina 50- talsskänken där bokhyllen stod. Kanske ha fondtapeten där med? Skulle vara snyggt. Köper ny soffa (Hörnsoffa, mörkgrå, vet precis vilken jag vill ha) och sätter mot fönstret. TV'n i hörnet till höger om altandörren. Ny taklampa, stor genomskinlig svart. Och voila! Stylish sovrum och vardagsrum i ett.

Vad tror ni? Kan fungera, va? Lite flashback till mina första egna lägenheter (En stor etta med min dåvarande kille- Eller heter det fästman när man är förlovad?- Mats samt singel- ettan på Östra Flintgatan där jag hade fyra roliga, praktik- på- dagis, för- och- efter- fester på helger, kolla på "Knesset" varje söndag med Å och M, hitta mig själv- månader), men vad tusan. Att sova i vardagsrummet har ju ingen dött av.

Nu: Gå ner och se lite "Idol" trots att det är ett av de menlösaste produktionerna i världshistorien. Jag kan stå ut med sången, men inte med det pretentiösa, Ta- sig- själv- på- för- stort- allvar- hybrisen samt reklamen var tionde minut. Stella har fredagsmys hos grannkompisen, så i och för sig behöver jag inte.

Fast jag kanske tittar i en kvart för att hinna ringa och rösta på Erik. Visst hejar ni också på honom?

Inte det minsta lyxigt. Eller jo, lite, men mest tycker jag synd om Leo. Han var pigg på eftermiddagen, men blev sedan varmare och varmare. Alvedon och soffa. Hämta glass, som han inte ville ha. Ingen middag heller. Drack som tur var lite saft med sugrör.

Feberblanka ögon och somnade på soffan strax före Julkalendern.

Åh, stackars liten. När jag la honom i sängen hade han 40,3, så han fick en ny dos Alvedon och sover nu för natten.

Hoppas febern har gått ner i morgon.

Stackars Leo vaknade i natt och var alldeles kokhet.

Å ena sidan har jag dåligt jobb- samvete, skulle ju gå igenom procentlösningar med hjälp av ekvationer, skriva in betyg i eftermiddag, två specialelever skulle skriva biologiprov... Osv.

Å andra sidan finns ekvationerna kvar på måndag också. Och har jag tur fick de tag i vikarie. Brukar faktiskt i stort sett aldrig vara borta från jobbet (Eftersom Jonas oftast jobbar eftermiddagar och kvällar kan vi vara hemma i skift de få gånger barnen är sjuka. Idag jobbade han dock heldag), så en hemma- dag mitt i veckan känns så lyxigt att jag nästan dör.

Sovmorgon till halv nio (Stella har också varit hemma). Frukost med tända ljus. Leo sov en timme före maten, gick och la sig själv i sängen lilla skrutten, så jag och Stella spelade kort. Lyssnade på julskiva. Fiskpinnar och potatis till lunch.

Nu ska jag fixa om lite på barnens rum plus hämta in bebiskläderna, som Stella vill ha till dockkläder.

Leo är dessutom piggare efter tupplur och lunch. Har lekt med bilar hela eftermiddagen. (Måste jag säga, så att jag inte låter helt hjärtlös...)

I morse runt klockan fem fick ni en ny medlem i människosläkten, nämligen lilla Maja som föddes av min fina, underbara, kloka, fantastiska vän Christin.

Hurra hurra hurra hurra!

Fast då säger jag ju inte "Oh, vad kul att de ligger med varandra. Och blir fulla! Ja, faktiskt ännu roligare när de blir fulla".

Så säger jag inte.

Men det var egentligen inte det jag skulle skriva (Ville bara förtydliga. För säkerhets skull. Så att ni inte ringer Skolverket), utan att en eftermiddag tillbringad på dagis med att se sin sons avdelning gå Luciatåg är en alldeles utmärkt spenderad eftermiddag. Åh, det var så söta att jag nästan dog. Vet inte riktigt vad som var finast. Alla söta Tomtar och Lucior. Intågandet till "Tänd ett ljus". "Blinka lilla stjärna" på spanska. Tjejerna som hellre lekte med sitt tärnljus än sjöng. Visste ni att tärnljus lyser igenom om man stoppar det i kompisens mun?

(OBS! Testas helst inte med riktiga ljus)

När de sjöng "Hallelujah". Åhhhhhhhhh.

Nu: "Desperate Housewives". Lovely!

ÅH NEJ! Jag missade "Paradise Hotel" igår.

Dagens insikt 2: På något sätt känns det en smula... Tja... pinsamt?... att vara djupt beroende av "Paradise Hotel".

Dagens insikt 3: Fast det står jag för. Absolut. Dock har jag ingen att diskutera programmet med på jobbet. Halva nöjet med dokusåpor är ju att diskutera dem. Eventuellt finns det elever som tittar, men jag vet inte, jag... När man är där som sitt professionella lärar- jag, i full färd med att lära de små liven matematik och Livskunskap, känns det inte helt pk att börja prata om huruvida Kristoffer och Annelie kommer att fortsätta ligga med varandra eller ej. Eller att Annelie har en sjukt störig Stockholms- dialekt. Eller hur roligt det är när de är fulla, speciellt Jackie.

Fast kanske kan jag få in lite dokusåpa- prat i Livskunskapen?! Ja. Så får det bli. Shit vad smart jag är.

... Tänkte jag nyss.

Men det hade inte hänt så mycket. Två nya hus. Båda långt bort, på landet.

Är fortfarande lite, lite ledsen över huset vi vann budgivningen på men ändå inte fick (Dumma barnbarn). Fast bara lite. Det spökade alldeles säkert i källaren. Visst?

Fyraåringen här hemma tycker om när jag sjunger för honom* på kvällarna. "Trollmor", "Mjölken" (Den som börjar "Tula hem och tula vall, tula långt bort i mossen..."), "Du ska inte tro det blir sommar" samt lite annat smått och gott. Julsånger från dagis. Sånger från den silvriga Barnkammarboken.

Himla mysigt. Ikväll sjöng han dessutom "Blinka, lilla stjärna" på spanska, som han lärt sig på dagis. Ville att jag skulle sjunga med andra gången, men hans språkkunskaper är bättre än mina.

Godnattsånger for President.

* = En liten detalj i sammanhanget är att jag har den hemskaste, fulaste sångrösten i Världen. Jo, det är säkert. Jag kan inte ta en ton rätt. Men så länge mina barn tycker att jag sjunger fint, så tycker jag också det. He he.

Viktig information till folk som funderar på att skaffa barn: Gör det. Bra för självförtroendet.

Barnen är på mini- get away i Borlänge hos mormor, så jag och Jonas är ensamma över helgen.

Mormor hämtade barnen direkt efter skolan (Och dagis) klockan tolv, och åkte sedan till Borlänge med dem. Själv jobbade jag till tre (Hann allt jag skulle göra), gick och klippte mig (Min frisör är tydligen i Thailand i tre veckor, så jag ringde runt och lyckades fixa en tid här. Det blev en aning för kort samt att luggen blev ojämn så Jonas måste fixa till den, men vad tusan. Det ser inte ut som en risbuske längre) och hängde sedan i min kompis A's inredningsbutik en timme. Kan berätta mer om den en annan gång, hon och en kompis har precis öppnat och de har världens affärsidé. Helt enkelt genial.

Efter det fredagshandling på ICA, hem och laga mat. Ett glas vin. Klockan nio kom Jonas hem.

I morse när vi ringde barnen var de så upptagna med att baka pepparkakor med mormor att de inte hann prata. Planen för dagen här är att gå på stan. Skratta ni, det finns faktiskt en hel del affärer. Ska köpa adventsljusstake till köket, det gamla visade sig vara trasig, samt julklappar till barnen. En sväng till Apoteket. Kanske strosa runt i stora, fina inredningsaffären. Visa Jonas A's lilla butik.

När vi kommer hem ska jag ta ett långt bad. Läsa nya "Family Living". Ikväll ska vi köpa hem Thai- take away.

Ja, men ni hör ju!

Lyx, lyx, lyx.

Julbord i morgon. Kanske skulle man ha något snyggt på sig?

Tanke 1: Blanka, svarta tightsen- som- inte- är- lack- men- nästan- ser- ut- som- det från Gina Tricot skulle vara stylish.
Tanke 2: Precis sådana där som flera elever har, ja...
Tanke 3: Fina 15- åringarna passar bättre i dem än vad jag gör.
Tanke 4: Dessutom hasar de ner en aning precis hela tiden. Tänk er att gå en hel dag mellan 7.30 till 20.30 iklädd tights som hasar ner en aning.
Tanke 5: The horror! The horror!

Tanke 6: Måste nog komma på något annat att ha på mig.

Brukar ni läsa Prinsessans dagbok- bloggen? Gullig och lyxig tjej i Oslo. Jag brukar läsa den ibland. Just nu har hon flyttat in i ett nytt hus, och jag är så avundsjuk att jag dööööööör. Tänk att ha rum till allt! Packa upp kartonger. Fixa och göra fint. Ha stor, ny trädgård. Ack ja.

Men nu ska jag gå ner och se "Desperate housewives", och i morgon ska jag äta julbord med jobbet. Alltid något.

Anonym frågar: "Herregud finns det inga bra frisörer där du bor? Du spar mycket tid på de att inte åka till stan varje gång"

Jag svarar: Det finns säkert massa bra frisörer. Problemet är bara att man måste boka tid ungefär två månader innan det är dags att klippa sig... Varenda gång (Och nu överdriver jag inte. Det är verkligen VARENDA GÅNG) jag varit med barnen till någon frisör, har alla människor när de betalade även bokat tid till nästa gång. Vilket betyder att man är out of the tidsboknings- game om man inte gör så själv.

Dock gjorde jag ett tappert försök för en sådär fem- sex veckor sedan, när jag även då behövde klippa luggen. En frisör nära jobbet hade en tid strax efter lunch, så jag satte mig glatt ner och beskrev hur jag ville ha luggen. Kortare men ändå precis nedanför ögonbrynen. Pyttelite urtunnad. Hon började klippa. Typ tre millimeter.

Jag: Eh... Du kan ta lite mer
Hon: Nä
Jag: Nähä?
Hon: Nä, det går inte. Då blir det inte fint
Jag: Men den är för lång nu, så du kan klippa den så att den går precis nedanför ögonbrynen
Hon: Alltså, du får bestämma själv, men det kommer inte alls att bli bra. Så här lång måste den vara.

Luggen var verkligen för lång, men vad gör man? Det går ju liksom inte att börja slåss med en frisör mitt på blanka dagen, bara för att man inte lyckas få fram sitt budskap.

Jag: Jaha, ja... Ok. Men kanske kan du tunna ur den lite, lite? Det kanske är det som behövs.

(Egentligen visste jag att den behövde klippas mer, men tänkte att en pytte- urtunning också funkar)

Vad gör hon då? Jo, tar tag i luggen och tunnar ur den. MASSOR. Fick typ ingen kvar. Blev så fult att jag nästan började gråta (Ok, det är ju inte direkt så att jag skrattar av förtjusning i vanliga fall när jag tittar mig i spegeln, men ni fattar). Dock är jag ju svensk, mesig och väluppfostrad, så jag sa "Oh, så fint" och betalade 75 kronor.

Jag såg ut som en 45 plussare med något ärtigt namn (Sussi? Mona? Yvonne?) som försökt piffa till sig lite.

Det är det ena alternativet. Det andra är att klippa luggen själv och riskera sticka ut ögonen.

Så min darling M till frisör i Uppsala, som jag gått till i typ sju år, känns mer safe. Eller kanske tvinga Jonas att klippa mig i morgon kväll? Ja, så får det bli. Måste ju spara pengar till vårt hus... Som aldrig dyker upp. Men i alla fall.

PS. Långt svar på enkel fråga. Men kände bara att jag fick lov att dela med mig av denna underbara (Eller hemska. Beror på hur man ser det) "Nä, då blir det inte fint"- kvinna till frisör.

Nu: Gå ner och se Julkalendern med barnen