babydarling

Solen skiner idag igen och vi åker och badar.

Lovely.

Michael Jackson, så klart. Och detta.

Fast frågan är om inte det senare är snäppet mer tragiskt?

Ett av det tragiska med Michael Jackson är att alla hyllningar kommer idag. När han är död. Kunde han inte ha fått bli lite mer hyllad när han levde istället?! Jag hatar media.

Idag: havsbad och sandstrand.

Ikväll: Pizza och rosévin på altanen.

Blir sen middag, men det var så skönt att bada att vi var kvar på stranden till halv sju. Visst är det alltid sista doppet som är skönast och varmast? Dagisbästismamman och hennes två barn var också med, så det har varit en mysig dag. Hon och jag skulle gå powerwalk längs stranden och runda en udde medan Jonas passade alla fyra barnen, men det visade sig att det var bara var vassa stenar längre bort så det blev stapplande "Aj- aj"- steg snarare än powerwalk. Jäkla skit. Jag som var så laddad för lite motion.

Ja, ja. Det är väl tanken som räknas?

Nu ska jag gå ut och duka innan Jonas och barnen kommer hem med pizzan. (Barnen ville följa med för Då får man ju en klubba. Smart, smart) Själv har jag duschat och smort in mig med After- sun lotion. Värsta sommarfeelingen or what!

(Om rubriken: Lyssnade på Mange Schmidt i bilen, världens klisterlåt i hjärnan. Men det är helt OK. Den är ju bra i alla fall, vilket inte alla hjärnklister- låtar är)

Har klätt på mig bikini (Den i bra storlek) och nya klänningen från Lager 157 (Värsta snygga superfyndet), och ska strax cykla med Stella till utomhusbadet här i stan. Leo får vara hemma med Jonas en stund till, och cyklar dit senare.

Har faktiskt inte badat där någon gång, lite för att jag inte gillar pooler men mest för att jag INTE INTE INTE vill stöta på elever. Sitta där i bikini och blekfet mage och konversera, liksom. Hu vad hemskt.

Men vad tusan. Jag tar med mig solglasögon och låtsas att jag inte syns med dem på mig. Jag och 2- åringar tror på sånt. Dessutom bor inte så många av mina elever här, utan i små- samhällena runt omkring som har egna bad.

Så! Nu packar jag matsäck (Ost- och skinksallad och mackor) och så håller vi tummarna allihop att inga elever finns i närheten. Ok?

Stella har precis somnat, så nu missade jag början ändå.

Ja, ja. Det kommer väl fler mys- mord där i engelska landsbygden, och förhoppningsvis fattar jag handlingen.

See you!

Leo ligger i sitt rum och försöker sova, och jag sitter utanför, i vårt sovrum, vid datorn. Han ligger och filosoferar lite så här på kvällskvisten, och jag svarar. Som:

Leo (Sjunger för sig själv): "Det var en gång en liten fågel, han bode på landet..." Mamma, på landet finns det inga kompisar, visst? Hur kunde då fågeln ha kompisar?

(En gång när han satt i mitt knä och vi tittade på hus på Hemnet, så sa jag att på landet finns det fina hus men inte så många kompisar. Som en liten förvarning om vi någon gång skulle få för oss att flytta till landet, typ)

Leo: Mamma, på morgonen när jag vaknar, varför sover alltid du då??

(Ho ho. Finns det några småbarnsföräldrar som brukar vakna tidigare än sina barn när de är lediga? Tror inte det, va?)

Leo: Varför är det så ljust?
Jag: för att det är sommar. Då är det ljust på kvällen
Leo: På natten, då?
Jag: Då är det mörkt
Leo: Jaha. Kan man säga att det här är för- natten?
Jag: Ja, det kan man kanske säga

Sedan kom han nog att tänka på stjärnor, för nu har legat och sjungit "Blinka lilla stjärna" en stund. Sötskrutten.

Stella har inte heller somnat än, och nu börjar det bli lite bråttom för klockan NIO BÖRJAR JU "MORDEN I MIDSOMER"! Oh praise the Lord. Äntligen är det sommar på riktigt. Fast, som sagt, det gäller bara att de somnar i tid så att jag kan smyga ner. Missar man start- mordet brukar det vara kört att komma in i handlingen.

Ett annat sommartecken idag var att jag efter lunch stoppade in barnen i Forden, och tuttarna i en (visade det sig) för liten bikini- överdel, och åkte till Rullsand. Hav, sand, blå himmel, frukt, saft - och skorpfika, ligga på en handduk och lyssna på havet och fiskmåsar, lekpark. Underbart. Som tur var hade jag dessutom en extra bikini med mig, så efter halva tiden bytte jag om och slapp visa brösten för hela badstranden. Som i och för sig inte var full av folk alls, så här en tisdag i slutet av juni, men i alla fall.

(Och Världen, kanske. Är det någon från Världen som läser?)

Nu lägger jag mig och läser. Håller för tillfället på med denna. Svenska deckare for President.



Och i morgon är jag OCKSÅ LEDIG! Har inte riktigt vant mig än vid känslan. Om det är varmt kan vi äta frukost på altanen, lovely!

PS. Jag vet. En aning töntigt att få lycko- utbrott över minsta lilla. Men är det sommarlov så är det...

Vad gör sommarlovslediga lärare?

Svar: Försöker hitta andra projekt att göra.

Som idag. Jag och dagisbästismamman sitter på deras altan i godan ro medan barnen leker, när vi plötsligt kommer på att vi ska rensa lite ogräs. De har världens mysigaste, stora skogstomt, med många rabatter, stenar och buskar, men också väldigt mycket ogräs. Well, det ena ledde till det andra, och det slutade med att vi drog Kirskål och sågade ner gamla buskar och träd för glatta livet. Hon pekade och jag sågade.

Mer sågning åt folket. Skönt för både kropp och själ.

Efter några timmars trädgårdsarbete (För oss, alltså. Barnen lekte) ville barnen åka och bada, så då åkte vi till en badplats i närheten för ett kvällsdopp och sedan hem. Och middag fick vi också. En bra eftermiddag. Absolut.

(Fast nu vill jag åka tillbaka och såga gamla grenar från en stor gran vid infarten till deras hus. Helst såga bort hela granen. Kan man bli såg- beroende?)

• Dammsuga Stellas rum
• Lägga in sista tvätten
• Åka till dagisbästisfamiljen på landet och hänga där hela eftermiddagen. Förhoppningsvis blåser regnmolnen bort, och vi kan sitta i varsin solstol medan barnen leker.

Skön eftermiddagsaktivitet. Om vi är där länge nog kanske vi får middag, he he. Lediga dagar är skönt, men det är också en aldrig sinande ström av i- och urplockande av diskmaskin...

Stella aka "Skulle kunna leva i ett rum som ser ut som en soptipp och couldn't care less om det inte vore så att mamma säger till mig att städa med jämna mellanrum" håller på att städa sitt rum, och lyssnar på musik samtidigt. Nyss var det en låt som jag ibland brukade ha som finallåt under mina aerobicsledar- år, och jag kände mig plötsligt helt desperat efter att träna igen.

Bra musik! Få svettas! Träna! Orka! Bli pigg och glad efteråt!

Men jag kommer ju inte iväg. Åh, blir så less. Dessutom finns det inget träningsställe som är bra här, så om jag ska köra de saker jag tycker är roligt (Aerobics, Step, Body Combat eller Box) så måste jag åka till Uppsala. Tåg, promenad, träning, promenad, tåg tillbaka. Alternativt köra bil tio mil tur och retur för ett träningspass. Verkar lite väl ambitiöst, va?

Men ändå. Jäklar vad jag saknar att träna.

Vad sa ni? Vad jag åt till lunch idag? Pannkakor, sylt och glass, tackar som frågar. Hej då från signaturen "Mycket snack och lite verkstad"

(Men i morgon ska jag ut och gå på förmiddagen. Alltid något. Skulle ju kunna börja springa, om det inte vore så att springning, om möjligt, är ännu tråkigare än att gå. Och jag vill ju träna för att det är roligt)

Så fint att ni kommer att dö, och dessutom är det jättebilligt. Och bergvärme!

Undrar varför det är så billigt? Säkert så spökar det.

Hm. Billigt spökhus. Nä, bor nog kvar ändå.

Spökar det inte i det huset, så lär det göra det i detta. Kolla in bilden på matkällaren. Visserligen jättebilligt det med, och tänk att renovera det och sedan bo i ett 300 kvadratmeter stort hus. Lyxigt värre. Vi skulle komma med i inredningstidningar. Fast hur kul är det att komma med i inredningstidningar om man dött av en hjärtattack av spökerier? Nä, menar det.

Note to self: Köpa mexitegelvilla från sjuttiotalet med bastu, där det ej dött folk på 1800- talet.

Vi har slut på diskmaskinstabletter, så vi kan inte diska.

Så nu ska jag och kidsen cykla till ICA och handla. Cykeltur i solen. Samma väg som jag cyklar till jobbet, fast iklädd jeansshorts och linne. Efter maten ska vi ställa upp poolen, om det inte kommer en massa moln.

Förlåt om jag tjatar, men: SEMESTER! Sweet.

Senare idag ska vi åka till ICA Maxi i Gävle och barnen ska få sin efterlängtade sommarlovspresent. Egentligen tycker jag inte att man ska ge barn saker i tid och otid, men sommarlovspresent känns mysigt. Leo vill ha en radiobil (Radiostyrd bil), och Stella en ny Barbie.

Min sommarlovspresent var "Ghost whisperer"- boxen. Bra tips: Se spökserier på sommaren när det är ljust ute på kvällarna. Blir betydligt mindre läskigt.

I dag har jag varit ute och gått i över en timme, direkt efter frukost och dusch. Jorråsatte. Hurtigt värre. Har gått stan (Byn?) runt och spanat på fina hus. Har sett säkert tio stycken som jag kan tänka mig att bo i. Några såg det ut att bo pensionärer i, så nu är det bara att vänta på att de flyttar till servicehus.

He he.

(Närå. Skojar bara. Annars låter man lite väl grym, va?)

Ett litet minus med promenaden var att det började spöregna när jag var ungefär en kvart hemifrån, men det var skönt ändå. Tänkte gå ut och gå minst varannan dag. Några dagar med sälllskap, och då kan man gå i två timmar. Att gå ut och gå själv, hur mycket hus- spaning man än kan göra, är trots allt bland det tråkigaste som finns. Fast skönt att röra på sig. Som sagt.

Snart ska jag gå ner och äta räkgryta och ris till lunch, och efter det vet jag inte riktigt. Kanske rensa och städa garderober? Skulle behöva lägga ut minst en kartong kläder i garaget, kläder jag aldrig använder som bara tar plats i garderoben.

Eller kanske fortsätta läsa bok. Jag läste ut en igår kväll, och har börjat på en ny. Sommartider är bokläsartider. Rätt mysigt med regn ändå.

Ni rå? Blev ni bjudna på någon Pripps Blå- fest i skärgården?

Här är det regn och elva grader varmt, men det gör inget. Midsommarlunch inne med stor blombukett på bordet och vit prydnads- midsommarstång (49 kronor i inredningsaffär vid Lager 157. Inte snyggaste prydnadssaken i stan, men himla trivsamt. Och barnen tyckte den var jättesnygg) är helt OK det med.

Vi har nyss ätit jordgubar med glass och kladdkaka, och Leo leker med en grannkompis medan Stella och Jonas ser på "Mamma Mia". Själv ska jag lägga mig och läsa bok. Kanske sova lite middag?

Aaaah. Semester. Lovely.

Eh... Jaha. Det var visst midsommar i morgon? Har mest varit fokuserad på att jobba klart.

Planer: Not so much. Har inte hunnit tänka. Och inte ringde någon och bjöd in oss till den där Pripps Blå- midsommarfesten i skärgården I ÅR HELLER! Jag förstår ingenting. Så vi kör plocka blommor, altanlunch, jordgubbar och glass till efterrätt och sedan cykla till midsommardans om det inte spöregnar.

Inte skärgård, men mysigt ändå.

Barnen ligger i sina sängar, men har inte somnat än.

Den lilla ligger och sjunger tyst för sig själv. "Andersson och Pettersson och Jonsson och jag". Midsommardans på dagis i dag. Den stora ligger och tittar i skolkatalogen, vilket har varit hennes favoritläsning sedan den kom i oktober någon gång. Faktiskt tror jag att det var tack vare den hon lärde sig läsa så (nästan) flytande som hon gör.

Sötskruttar. Känns lyxigt att få vara ledig med dem hela sommaren.

Säger ju det. Lärare. Kanske Världens Bästa Jobb in da whole wide world. Dessutom var det inte en enda av mina elever som sänkte betyget, men några som höjde. Bara en sån sak!

(PS. Vi lärare blir nog lika glada som eleverna när de lyckats i skolan, om inte gladare. Har redan börjat ladda inför när mina elever skriver Nationellt prov i matematik nästa vår. Ska nog ha ett första test- prov redan andra veckan i skolan i höst. Oförberett. Som jag sätter betyg på. Viktigt att de får träna på att räkna under stress, liksom. Detta kan jag skriva om nu, när jag fortfarande har jobb kvar i hjärnan, men om cirka en vecka är alla jobb- tankar borta.

Kanske försvinner de lättare om jag får skriva av mig först? I så fall räknar jag matteplaneringar och Nationellt prov- övningar som sommarlovslediga från och med nu)

En smula sorgligt var det dock att hämta Leo, eftersom det var hans sista dag på småbarnsavdelningen. I höst börjar han på avdelningen med 4- och 5- åringar. Han har haft världens mest underbara dagisfröknar i hela världen, så det känns lite tråkigt att han inte ska gå där längre, men de på avdelningen bredvid är bra de med.

Och stort med avdelningsbyte, det är det ju. Min stora lilla kille.

När jag låste dörren till arbetsrummet och gick genom uppehållsrummet och korridoren tidigare i dag fnissade jag för övrigt lite för mig själv och tog några skutt- steg. Sommarlov till den 10 augusti! God damn vad fantastiskt, underbart, otroligt skönt.

Nu ska jag fortsätta plocka in ren tvätt i garderober (Som kanske inte är så ren längre efter att ha legat i tvättkorg på golvet i typ en vecka? Äh whatever. Har man inte hunnit så har man inte hunnit) och sedan laga mat. Dammsuga vardagsrummet. Kanske se på "Mamma Mia" med barnen efter maten och ha fredagsmys fast det är torsdag.

När barnen somnat ska jag se första avsnittet av "Ghost Whisperer" säsong 2 (Länge leve dvd- boxen), äta Toblerone och dricka ett glas vin. BECAUSE I'M FUCKING WORTH IT!

Skrivbordet alldeles färdigrensat och färdigstädat, och allt som skulle slängas har slängts. Fantastiskt. Dessutom har jag, som alltid, lovat mig själv att nästa läsår, DÅ ska jag ha skrivbordet städad och fint hela tiden. Rensa med jämna mellanrum. Jajamensan.

(Fast det vet jag redan nu att jag inte kommer att hålla, för om jag inte hade mina högar överallt skulle jag inte hitta något)

I morgon ska jag och en av favvo- kollegorna (Som också ska jobba en dag till, skönt att slippa vara själv) fixa lite i ett klassrum, ta ner gardiner i uppehållsrum och korridorer, skriva sommarhälsning i Unikum- bloggen till alla föräldrar och elever, tömma lilla kylskåpet i arbetsrummet och sen. SEN! Så är det sommarlov.

Klockan två i morgon blir jag ledig fram till 10 augusti.

Halleluja!

Att vittna kändes ändå helt OK. Jobbigt, men OK.

Resten av dagen har jag haft en smula huvudvärk på grund av återhållen gråt (Kan ju inte sitta i en rättssal och gråta, utan klarade av att vara lugn, samlad och saklig), men lyckades i alla fall gå en runda på stan, köpa äcklig kycklingsallad på Pressbyrån, ta tåget hem, ha sista kurstillfället av SET, hämta barn, laga mat, duscha barn, byta sängkläder, natta barn.

Nu är det säsongsavslutning på "Desperate Housewives", och jag ska fira med ett lyxigt fotbad.

Sedan läggdags och i morgon är en annan dag. Som Christer Björkman skulle sagt.

Jag har numera så långt hår (Bra för hårväxten: Flytta till litet ställe och inte hinna klippa sig) att jag kan ha håret i en knut på huvudet, och det hade jag idag. Lite slarvig sådär. Himla piffigt, om jag får säga det själv.

Dessutom känner man sig som en nätt liten älva i frisyren.

Förslag: Skita i nyttiga livet och börja ha knut oftare istället. Bye bye fem kilon för mycket, hello nätt liten älva. Hm. Tål att tänka på, visst?

Ett djävulens påfund.

Visserligen är det bra med utvärderingar och resonemang om hur saker kan förbättras, men det gör vi ju ändå. I den dagliga verksamheten. Typ jämt.

Så tidsödande kvalitetsredovisningar känns mest som ett nödvändigt ont. Men nu är den klar. HA!

Nu är det bara vittnesmålet på rättegången imorgon (Scary) och lite SET- utbildningsavslutning och städning och allmänt fix kvar, sedan sommarlov. Eller jag menar SOMMARLOOOOOOOOOOOOV!

... Efter en tvåtimmars bilresa i hällregn, lyssnande på regnet, bilfläkten, P3 och glada, pratande barn i baksätet.

Några av eftermiddagens tankar:

• Tänk om man skulle krocka, bara lite, och överleva krocken men dö av att man satte tuggummit i halsen. Vad snopet. Kanske är det dumt att tugga tuggummi när man kör bil?
• Är vattenplaning bara när man bromsar i vatten, eller kan man få det ändå?
• Det är jobbigt att köra om i regn, för man ser ju inte vägen precis när man kör förbi

Fast hem kom vi. Jag kör som en Gud. Oh yes. Tryggt och säkert, och precis vid hastighetsgränsen. Eller kanske över ibland, fast inte idag, för det var så blött på vägen. (Fast när jag blev omkörd av en husbil var det en smula pinsamt, det var det)

Nu ska jag gå ner och borsta tänderna och lägga mig och läsa i min bok. Lyssna på regnet. Ladda inför sista jobbveckan. Något jag absolut INTE ska göra är att äta av stora Tobleronen som ligger i kylen. Fick den i present av fina kollegor i torsdags, perfekt sommarlovsfirar- godis ihop med ett glas vin på torsdag, men ABSOLUT INTE FÖRE. Hell no, I won't go (Till kylen). Någon mer som försöker gå ner ett kilo eller två? Ska vi låtsas att vi håller varandra i händerna och ropar slagord för att inte fusk- äta?

"Den som äter Toblerone före torsdag kommer att se ut som Gilbert Grapes mamma", eller liknande? Vet inte riktigt hur man gör på Viktväktarmöten, men kan tänka mig att man ropar något åt det hållet.

Så! Är ni med? Själv tänkte jag gå ut och gå eller springa några förmiddagar i veckan (Innan Jonas åker till jobbet), och äta onyttigt bara på helgerna. Borde gå. Det är ju liksom inget modellkontrakt jag vill ha, utan bara komma i några jeans.

Nu: Ropa slagord, gå ner och borsta tänderna, lägga fram kläder till i morgon, vänta på att ni skriver som kommmentar att ni är med.

Puss och god natt!

Det här är bland de bästa minutrarna på hela året:

När klassen står uppradad utanför kyrkan, i ett långt led, två och två, och kyrkklockorna börjar ringa och vi tågar in i kyrkan. Alla klasser på skolan går, och när fina, balklädda niorna kommer in sist så ställer sig alla upp i bänkarna.

Åh, jag blir nästan tårögd bara jag tänker på det. Avslutningar är verkligen så helt fantastiskt roliga. Efter avslutningen samlades vi på baksidan av kyrkan och jag och Världens Bästa Mentorskollega i hela världen delade ut betygen, och sedan SOMMARLOV!

Efter avslutningen har vi varit hos en av mina kollegor och skålat i champagne plus ätit cateringmiddag på deras altan. Himla trivsamt. Även om det är roligt med avslutningar så känns det efteråt alltid en smula... Tja. Tomt? Snopet? Så att hänga med favvo- kollegor och äta, skratta och prata roliga minnen var alldeles perfekt.

Nästa vecka jobbar jag fram till torsdag, men när man inte har elever så känns det nästan som semester. Rensa skrivbord, slänga papper, börja planera så smått inför första avsnittet i höst, kolla schema, städa arbetsrum, dricka kaffe, lyssna på radio. Easypeasy. Känns nästan dumt att få lön för.

Bäst i kyrkan:
Premieutdelningar. Visserligen är allt fint, som solosånger och niornas sång och betygsutdelning från rektor, men det är något visst när niorna får premier för bästa prestationer i olika ämnen. Som tjejen som fick pris för bästa resultat på nationella provet i både svenska, engelska och matte. Eller skönsjungande solosångs- tjejen som fick pris i musik. Eller förvånade tjejen som fick pris i svenska ("VAAAA?! Jag?!") Eller kollegans son som fick pris för bästa uppsats. Eller killen som fick pris i matte och fysik.

Åh, det är så kul att se. Tänker alltid när jag sitter där i kyrkbänken och ser stolta och ibland förvånade elever gå fram att det ju är därför jag jobbar med det här jobbet. Man borde dessutom spela in det på film och visa med jämna mellanrum för sjuor och åttor. Att få lyckas i skolan. En underbar känsla som alla borde få ha. Som alla elever har rätt att få ha. Amen!

Nu ska jag gå och lägga mig, och i morgon är det skolavslutning nummer två i samma kyrka fast med MIN EGEN DOTTER! Så häftigt att det är värt ATT SKRIVAS MED STORA BOKSTÄVER! Äntligen får fina kläderna plockas fram ur garderoben (Hon har längtat i tre veckor). Efter avslutningen ska vi äta på restaurang för att fira, och efter det hem och packa och sedan köra till Borlänge för dop och lite annat.

Hörs på söndag eller måndag! Klarar ni er utan mig i några dagar?

Puss och ha en bra helg!

Först hamburgergrillning och bad på ett utomhusbad några mil bort, hela arbetslaget och alla elever, och på kvällen avslutning.

AVSLUTNING!

Fantastiskt. Längtar mest till betygsutdelningen efter kyrkan för mina åttor, speciellt några betyg är fyllda med så mycket kämparanda och arbetsglädje att jag blir alldeles tårögd. Kommer nog dessutom bli en aning tårögd när jag delar ut dem, men ska försöka skärpa till mig.

Jag = En lättrörd mespropp.

Plan A: Tona håret när jag klippte mig förra veckan
Plan B: Köpa hårtoning när jag klippte mig förra veckan, och sedan tona håret hemma
Plan C: Köpa hårtoning på någon frisörsalong här i stan

Inget av dessa fungerade dock (På grund av pengabrist och tidsbrist och lite annat), så nu är vi inne på:
Plan D: Köpa någon Garnier- skit på ICA i morgon kväll på väg hem (Ska skriva kvalitetsredovisning till sent)

Ja. Så får det bli. Förutom hårtoning skulle jag behöva foundation, nya kläder, vaxning samt en fettsugning eller två. Säljs det på ICA?

Ska gå ut och sätta mig och läsa bok i solen, och vänta på att dagisbästismamman ringer så att vi kan gå ut och gå (Bestämde det vid dagishämtningen igår).

Himla trivsam tisdagskväll, måste jag säga.

Stellas persienner gick sönder i höstas och vi har inte hunnit köpa några nya, och med rullgardinen blir det inte mörkt nog. Dessutom är vi superpanka denna månad efter CSN, bilskatt, elräkning, sophämtningsräkning och diverse annat.

Så vad göra? Jo, man tar ett mörkblått lakan och spänner fast över hela fönstret. Lite eltejp i hörnen så att det inte blir en glipa. Tar inte bort det över dagen, för det är så svårt att få dit det igen.

Lite knarkarkvart- chic, så där.

Tur att det är sommar så att barnen inte är inne och leker speciellt mycket...

Note to self: Köpa persienner den 27:e.

(Eller näst sista vecka, om man ska vara petig. Men när eleverna väl slutat och vi lärare jobbar några dagar till så känns det som att sommarlovet redan börjat)

Nu kommer det. Orkar ni?

Hemskt 1
Jag var tidigare i våras, en hemsk, hemsk måndag, vittne till en misshandel och ska nästa tisdag in till Tingsrätten i Uppsala och vittna. Fick kallelsen i fredags. Scary.

Hemskt 2
När jag hämtade Stella plus kompis i skolan idag och vi gick mot bilen, så berättade de att en av deras klasskompisar inte varit i skolan idag för att hennes lillasyster hade dött. En 8- månaders liten tjej. Kvävningsolycka för att hon satt i halsen. Så ofattbart, fruktansvärt, förskräckligt hemskt. Stackars, stackars familj.

Tänkte på dem när jag låg bredvid Stella för ett tag sedan och nattade, och kudden blev alldeles blöt av tårar. Undrar om de kommer till kyrkan på fredag på avslutningen? Vad säger man? Vad gör man? Kan man gå fram och beklaga sorgen?

Och hur ska de klara sommaren, familjen som är kvar?

Usch. Får mitt hemska nummer ett att vara ingenting.

Stackars, stackars, stackars.

Tog ut en inläsningsdag idag som jag får för att ha gått utbildning några dagar under våren, och HAR VARIT HEMMA IDAG NÄR RESTEN AV SKOLAN HAFT SKOLANS DAG! Helt amazing känsla. Kanske skulle man jobba 80% eller liknande ändå?

(Eller nä förresten. Lika mycket jobb och mindre lön. Heltid är bäst)

Hade först tänkt att barnen också skulle få vara lediga, men Leo ville till dagis för att de skulle ha utflyktsdag och Stella ville till skolan för att... Tja, ingen anledning alls. Hon gillar sin skola bara. Bra va? Inget ledighetsmaskande här inte, liksom. Däremot hämtade jag henne när skolan slutade 11.50, så hon var glad för det i alla fall. Efter jag lämnat Leo och innan jag hämtade Stella så hann jag och Jonas gå långpromenad innan han åkte till jobbet.

Nu är det bara tisdag, onsdag och torsdag kvar, och sedan AVSLUTNING! Så otroligt skönt. Inte för att terminen varit speciellt jobbig egentligen, men så här års känns det alltid som att man sprungit ett marathonlopp eller liknande.

För övrigt åkte jag aldrig på visningen igår. Officiellt för att huset låg lite väl ödsligt plus att det säkert säljs för mer än utgångspriset. Inofficiellt för att jag inte orkade ta mig ur mysbyxorna och åka iväg. Om jag hade åkt i mysbyxor hade mäklaren stoppat mig i dörren och sagt "Hey! Show some respect för en komma sex- miljonershuset, ditt slödder" och så hade jag fått stå på lyxiga altanen och se rikingarna strosa runt i huset.

Så jag och mina mysbyxor stannade hemma.

Nu ska jag plocka in tvätt, och sedan gå och kolla till barnen som leker med en klasskompis till Stella som följde med hem. Leo får vara hund. Ho ho, vad gör man inte för att vara med stor- tjejerna.

Tog med mig barnen och cyklade och röstade. Stella frågade vad "Rösta" var för något, och jag försökte förklara. Inte det lättaste att säga det på en nivå så att en 6- åring förstår, men till slut så blev det "Man får lägga en lapp och rösta på de personer man tycker är bra och som bestämmer bra saker".

Stella: Vilka röstade du på då?
Jag: Miljöpartiet heter de
Stella: Vaddå miljö?
Jag: Jo... Att bry sig om miljön är att vara snäll mot Jorden. För det ska man ju vara
Stella: Jaha. Om man har en stor bil, då är man inte snäll mot Jorden
Jag: Nä, precis

Smart unge, det där. För övrigt så tycker jag att alla partier (Utom Sverigedemokraterna, de dårarna) har åtminstone några vettiga och bra åsikter, men i det långa loppet så spelar ju varken skatter, skolfrågor, flyktingpolitik eller jobb någon roll om vi inte har någon Jord att bo på.

Så jag röstar alltid på Miljöpartiet. De har inte rätt i allt, men de prioriterar åtminstone klokt.

Just nu vill jag gå ut och gå långpromenad, men av de jag ringde så skulle två kakla badrum och kök (Lite imponerad är jag att vara kompis med två personer som är hemma och kaklar på helgerna) och en tredje var inte hemma. Fler orkar jag inte ringa. Och att gå ut och gå långpromenad själv är så tråkigt att jag dör.

Så jag går ut i trädgården och kollar lite hur det har växt istället. Också ganska kul.

Bläddrade igenom inlägg jag skrev för ett år sedan, och förundras en smula att jag faktiskt kan läsa exakt vad jag gjorde för ett år sedan. Fränt. Dessutom minns jag ju dagarna, nästan varenda en, när jag läser om dem trots att jag inte har skrivit något speciellt alls de flesta gånger.

I alla fall hade jag skrivit det här en dag:
"Ibland slår det mig i skolan när vi har fullt sjå med att lära våra kära tonåringar ekvationer, grammatik, fakta om andra världskriget och hur man syr om en tröja, att varför lär vi dem inte alla de andra sakerna? De som är viktiga på riktigt. Som att det absolut inte är OK att strunta i att följa med till badhuset dit ens flirt också ska bara för att man får för sig att man är tjock, eller varför folk pratar skit om andra (De är innerst inne avundsjuka) eller varför man alltid ska vara sig själv för alla andra finns ju redan.

Var får man lära sig sånt här?

Eller så är det bara the hard way som gäller, att det ingår några skopor dåligt självförtroende och tvivel på sin förmåga för att man till fullo ska uppskatta livet sedan när man kommit tillrätta med det dåliga självförtroendet.

Fast lite slöseri på energi är det när unga, underbara, fantastiska människor ska gå runt helt i onödan och tycka att livet suger. Är det inte?"

Det häftiga är att jag denna termin har gått en kurs i SET (Står för Social och emotionell träning), och i höst ska vara lärare i det nya ämnet Livskunskap.

Va! Det är ju som att jag sett in i freaking framtiden. Känns roligt att ihop med ekvationerna och sannolikhetsläran kanske, kanske få lära fina ungdomarna lite av det här andra också. Det som, om vi ska vara ärliga, är det som EGENTLIGEN räknas när man sedan ska gå ut i livet.

Fast ekvationerna är viktiga de med. Såklart.

Jag vet. Först hade inte jag heller tänkt rösta. Men så öppnad jag röstkortet och läste raderna "Den 7 juni 2009 har du rösträtt till Europaparlamentet" och så kändes det genast mycket viktigare.

Rösträtt. Faktiskt ett rätt stort ord, om man tänker efter. Tänk alla kämpar för demokratin i massor, massor av hundra år, och så hade jag tänkt att strunta i min rätt att tycka till. Viserligen en väldigt liten rätt att tycka till, men i alla fall. Varenda liten väg till en bättre värld är en viktig väg. (Ho ho, hur poetisk är jag inte?!)

Så att inte rösta i morgon är inget annat än jäkla latmask- fasoner, tänker jag och skäms lite att jag först hade tänkt strunta i det. Och ska rösta. Oh yes.

Man kan ju också köpa det här, och sedan renovera. Om man orkar? (Och med "man" menar jag typ min mamma, för vi kan inte tapetsera eller måla för fem öre) Fast trots att huset var billigt skulle det nog bli dyrt i slutändan, för både köket och badrum och alla rum skulle ju behövas fixas i ordning.

Så det glömmer vi, va?

Och köper det här istället. En miljon, havsutsikt (Nästan, i alla fall) och POOL! Har alltid drömt om en egen pool. Hade huset haft en övervåning hade jag köpt det direkt. Har liksom vant mig vid övervåning. Övervåningar är mysiga.

Ja, ja. Vad är väl en bal på slottet. Barnen sover, Jonas är på fest och här sitter jag en lördagkväll och kollar på hus.

Får jag bara visa ett sista?

Det här har varit till salu ganska länge. Kanske skulle man ringa och säga "Om vi får köpa det för 600 000 så tar vi det i morgon", och hoppas på det bästa? Fast så frågar jag mig själv "Kan man verkligen bo i Karlholm?!" Efter ungefär en halv sekunds betänketid svara jag "Nä, det kan man inte", och så glömmer vi både det huset och poolhuset och går vidare i livet.

Nu ska jag gå ner och se på de sista två avsnitten av min nuvarande dvd- box ("Dirt" med bla Courtney Cox. Inte speciellt bra, men en box är ju alltid en box. Som vi brukar säga). Ha en bra kväll, darlings!

Mysigt trots blåsten. Var en fin camping plus badplats med tallar, kottar och stenar, så efter picknick på en brygga så gick barnen runt och lekte fiskare med långa pinnar.

På vägen hem körde vi en hus- till- salu- sighseeing. Åkte bland annat förbi en komma sex- miljonershuset, men jag vet inte, jag... Kändes inte helt rätt i magen. Och det måste det väl göra? Ah well. Går nog på visningen i morgon ändå, kanske är bra att träna lite innan man köper hus på riktigt?

Nu: Laga potatisgratäng.

Har packat matsäck, och ska åka på utflykt till mysig by vid Dalälven några mil bort. Grannbästisen följer med också.

Våfflor, lördagsgodis, frukt och mackor. Kanske finns där någon lekpark. Gå promenad vid vattnet.

Så slipper vi vara hemma och städa. He he.

En smula löjligt. Men i alla fall:

Några saker, just nu, så här direkt ur huvudet, utan inbördes ordning, som jag är tacksam för just nu:

• Att det är skolavslutning på torsdag kväll
• Att jag snart ska gå ner och äta lite Marabou Dajm (Jag skriver lite för att det bara är lite kvar. Annars hade jag skrivit "Mycket". Bara så att ni inte tror att jag är en sådan där "Åh jag har ätit två chips jag är så MÄÄÄÄÄTT"- person)
• Att barnen ligger och sover sött i sina sängar
• Att det snart är sommar
• Eller ja, det kanske är sommar redan nu. Men sommarlov gör att det är sommar på riktigt
• Att jag har två kollegor på mitt jobb som jag kan skratta så att jag får ont i magen med
• Att Stella har så fina skolavslutningskläder som hänger i hennes garderob och väntar på nästa fredag
• Att Leo trivs så bra på dagis. Hade överflyttningssamtal idag med hans fina fröknar eftersom han ska börja på Stor- barnsavdelningen i höst
• Att Jonas är ledig i helgen
• Att jag fått värsta löneökningen (Eller värsta och värsta... Tjänar ju inte 40 000 direkt. Men den högsta, tror jag i alla fall, ökningen de ger)
• Att vår altan är fin
• Att vi ska åka till Borlänge nästa helg och gå på dop
• Att jag ska få umgås med min fina, roliga vän Camilla nästa lördag och åka till shopping- paradiset Lager 157
• Nämnde jag skolavslutningen på torsdag?

I know. Väldigt löjligt. Men ibland behöver man påminna sig med listor i sitt liv. Vad är era?

På ICA i eftermiddags drog Leo korgen, och tittade på en korvbjudargubbe så att han gick rakt in i en varuvagn som stod precis mitt i en gång. Stackarn grät i tio minuter, och nu har han ett blått märke under ögat. Ingen ICA- handlare syntes till i närheten av vagnen heller.

Hade vi bott i USA hade vi stämnt ICA på två miljoner. Eller en komma sex. He he.

Tack förresten söta ni för kommentarerna om huset. Visst är det fantastiskt?! Visning på söndag. Fast allvarligt talat... En komma sex miljoner? Helt sjukt mycket pengar ju. Skulle nog när det väl kommer till kritan inte våga köpa hus för så mycket pengar. Skulle typ sluta med räntehöjning, förlorat jobb ( Snart har väl elev- stackrarna inga lärare kvar för alla nerdragningar), sålt hus med förlust, tvåa i sunk- kvarter och bag- in- box- alkoholism. Hm. Kanske struntar i visningen ändå?

Dessutom tänker jag att barnen skulle få en depression utan dess like av att flytta från ställe med kompisar överallt till ställe på landet med åkrar och skog runt om. Dock skulle jag själv tycka det var heaven on earth att bo så, speciellt med tanke på att det faktiskt bara ligger 4-5 km utanför stan.

Eller det här huset. Visserligen också dyrt, men det kanske inte säljs för så mycket. Plus att det ligger i stan. Fult som attan nu, men tänk POTENTIALEN! Och bastu. I would kill för en bastu.

(PS. Att stämma någon. En stämning. Heter det så? Samma stavning som "Det var en mysig stämning utanför"? Bara undrade. Vill ju inte framstå som stavnings- loser)

Oh, har så många bloggar att läsa ikapp. Har inte hunnit sitta vid datorn på några kvällar. I onsdags hade vi fest för rektorsområde 1 (Karlholmsbruk, utomhus, kvällssol, grillad mat. Very nice) och igår var jag till Uppsala och klippte mig (Ösregn, storm, försenat tåg, höll på att missa klipptiden, kallt, kom hem kl nio. Inte lika nice. Men nu har värsta riset i topparna försvunnit i alla fall).

Helt galet var mycket man har att göra dessa sista veckor. Men det är roligt ändå, plus att hjärnan går på högvarv inför saker att göra i höst. I går kväll innan jag somnade låg jag till exempel och tänkte på en sak som sker den 11 augusti. Lite störd är man då, va? Men hav tålamod. Det brukar ta ungefär en vecka efter att sommarlovet har börjat, en och en halv om det varit en extra tuff termin, och sedan är alla jobbtankar försvunna ur huvudet.

Nu ska jag plocka, fixa samt kolla barn som leker med varsin kompis, och till middagen ikväll ska jag tända värmeljus i köket och lyssna på regnet utanför. Andas lite. Tänka på att det är helg. Kanske dricka ett glas vin och se dvd- box efter att barnen somnat. Sweet!

Tänk om "Vänner"- gänget skulle göra en långfilm. Tio år efter, eller liknande skulle den heta. Eller långfilm och långfilm, jag skulle nöja mig med ett halvtimmeslångt avsnitt också. Åh, vad underbart det skulle vara.

Ibland kommer det över mig. Dvd- box depressionen.

Apropå det så känns en till film med SATC lite overkill, det gör det. Hur mycket man än gillar serien och första filmen. Eller vad säger ni?

Eller det här.

Fint, men känns som att de förra ägarna blivit lite väl carried away med all renovering. Plus att det var läskigt stor hall. Skulle få torgskräck varje gång jag kom hem.

Men badrumet! Spacet! Gäststugan där mamma skulle bo när hon kom på besök! Rummen! Köket!  Åh, jag dör vad fint. Cykelavstånd till jobbet skulle det vara också. (Om man är lite hurtig. Och det måste man ju vara, så här i inte- kunna- andas- i- jeansen- tider)

Rolig dialog med kompis i telefon tidigare, när jag beklagade mig över att inte komma i jeansen.
Kompis: Äh! Du köpte bara för små kläder från början!

Underbart. Ska börja tänka så i fortsättningen.

I övrigt har jag, sedan jag senast skrev:

• Haft en soft helg med massa sol och trädgårdsfix
• Ätit tacos i lördags med dagisbästismamman och hennes två barn
• Bestämt med kompis att åka till Lager 157 om två veckor. Fantastiskt. Visst har jag berättat att Lager 157 är heaven on earth?! Massa Acne, Whyred, Filippa K mm till billiga priser. Barnen är hos mormor och jag får shoppingdag med lunch ute. Can't wait.
• Påbörjat projektvecka i skolan för mina åttor. De har helt (Eller åtminstone nästan) schemabrytande, och har fått lämna in en projektbeskrivning med bla detaljerad arbetsplanering. Ska bli roligt att se när det är klart, men nästan ännu roligare att se när de arbetar. Mer fritt tänkande åt folket. De gör allt från film till roman på engelska till arbete om bilar.
• Bestämt att jag på måndag ska ha en av mina två (Fast den andra fryser nog inne. Jag har liksom inte tid att vara borta från jobbet) inläsningsdagar för kursen jag går. Så då får jag lång helg! Sweet. Inte behöver jag någon vikarie heller, för det är en specialdag med klasstävlingar. Kommunen som ska spara in 44 miljoner och allt. Undrar om jag kan nämna detta som merit när jag söker jobb som politisk sakkunning i skolfrågor?

Nu ska jag lägga mig och läsa klart min bok.



Puss och godnatt!