babydarling

Men vem behöver luft när man har tvätt att tvätta, legohus att bygga, mat att laga, sambos att hångla med, hall- lådor att rensa, köksskåp att städa, barn att ge hostmedicin, lördagsmiddag att äta, Melodifestival att se, chips att äta?

Nä, menar det.

En annan sak jag har gjort är att rensa bland mina kläder, och har nu en hel IKEA- påse full som jag ska sälja på loppis om två veckor. So very Anna Hibbs of me, eller hur Anna? Tror att jag ska skriva Bloppis på en skylt över mitt bord, gör det hela mycket roligare. Visst?

Förr i tiden (Typ två år sedan) höll jag i träningspass på lördagsförmiddagar. Underbar tid att träna, och underbart kul att leda aerobicpass. Dock räckte inte tiden riktigt till, plus att det varannan lördag var rätt trixigt att fixa barnvakt, så jag la ner tränandet.

Sorgligt nog, tycker jag, min kondition samt mina smala Denimbirdsjeans som jag nog aldrig i hela mitt liv kommer i igen. Amen. (Om jag inte blir gammal och mager en vacker dag).

I alla fall. Häromdagen berättade dagisbästismamman att de börjat med lördagspass igen på gymmet här i stan (Byn?). Eftersom Jonas ändrat lite i sitt schema och nu är ledig tre lördagar av fyra tänkte jag "YES! Här ska tränas" och kollade i eftermiddags upp schemat på hemsidan.

Läser "Lördag 27/2: Meditation".

Amen kom igen. Meditation?! Totalt ovärt att byta om till träningskläder, ta sig till gymmet samt betala 80 kronor för att ligga still på golvet i en timme.

Så jag avvaktar nog den där träningen ett tag till. Any year now...

I morse premiärduschade jag i nya duschen, i nya badrummet. Lyxigt värre. Känns som att bo på ett fint hotell eller nåt.

Ikväll skulle Leo duscha, och jag frågade om han också ville duscha i nya duschen. "Ja", sa han glatt och började klä av sig. Och sedan "Åh, vad kul det ska bli! Jag känner mig liksom glad i hela kroppen".

Ha ha. Fint med 4- åringar som kan glädjas åt nyrenoverade badrum, visst?

PS. Bilder kommer när bänkskivorna och hyllan är uppsatt. Spännande, spännande. Visserligen en aning Intresseklubben antecknar, men ändå. Ett nytt badrum är ju alltid ett nytt badrum. Som vi brukar säga.

Hur ofta tror ni att jag äter middag, dricker vin och badar badtunna med fyra kompisar? Precis. Inte så ofta. Och tror ni att jag kommer att få göra det på lördag?

Nä, för badtunnekompisens dotter har magsjuka. Typiskt. Stackars lilla dotter och stackars oss. Jag som hade sett fram emot denna badtunna i snötäckt skogsträdgård, ihop med vin och roliga kompisar, i flera veckor. Ja, ja. Vad är väl en bal på slottet? I alla fall får jag istället se Mello. Alltid något.

Nu: Gå ut och skotta så att vi tar oss ut med bilen för att handla.

Jag har fått en ny vinterjacka av mamma. Den är vit, snygg, varm och har en SSAB- logga på bröstet. Dessutom är den i herrmodell, fast storlek XS, så den sitter perfekt förutom att den är så smal nertill att jag ser gravid ut. Uteskor är också mammas gamla, kängor från 90- talet, och till mössa har jag en svart med en grävskopa framtill. Reklam för Öhrns gräv eller liknande. Mammas gamla. Täckbyxor: Svarta, köpta i panik när jag läste idrott en termin efter min lärarexamen och vi skulle ut och åka långfärdsskridskor. Jag och Jonas har dem tillsammans.

Av detta kan man utläsa att jag är totalt jättekass på att köpa nyttiga saker man behöver. Som vettiga vinter- utekläder. (Men varför köpa när man kan få gratis av mamma, som det gamla talesättet säger) Onyttiga saker är jag dock bra på att köpa. På Kupolen tisdags hittade jag till exempel en lång, svart kavaj på Vero Moda (Den i reklamen, ni vet med snygga, blonda tjejen med randig halsduk) för endast 300 kronor. The happiness! The happiness! Åh, jag kommer att vara så snygg och respektingivande på jobbet. Hur har jag klarat mig utan denna kavaj så länge?

Nu behöver jag bara köpa ett par vita Converse så är vårgarderoben fixad.

Men nu ska jag inte sitta här och tänka på våren. Först ska jag skotta snö, samt fundera ut var jag ska lägga denna snö... Vi har så stora snöhögar på framsidan att vi knappt ser ut genom köksfönstret. Men mysigt är det. Snö for President.

1. Vi överlevde E4:an igår. Man överlever väl bilturer för det mesta, tänker ni. Jo, visserligen. Men i alla fall. Har en rätt jobbig tvångstanke att jag alltid tänker "Oh, tänk om vi krockar" när jag ska köra långt. Inte för att jag är rädd eller något, och dessutom kör jag alltid lugnt och laglydigt som om det funnits poliskameror i varenda träd, men kan ändå inte komma ifrån tanken att man måste ha respekt för the road. Och vem vet om Leffe, rutinerad alkis trots att han jobbar som lastbilschaufför, får för sig att berusat vrida på ratten just som jag kör om? Så igår låg jag bakom en lastbil hela vägen från Gävle om hem. Massa snö på sidan av vägen var det dessutom.
2. På lördag ska jag på middag och badtunnebad hos en kompis. Hur nice som helst.

En tråkig sak:

1. Missar Melodifestivalen på lördag på grund av nämnda middag. The horror! The horror! Visserligen ska jag se den i repris på söndag morgon, men det är inte samma sak. Det är det inte.

Igår: Kallt och snöigt. Vind from hell. Vad gör jag då? Jo, går långpromenad med grannkompisen (Och kollegan från jobbet) C. Sista kilometern hem kändes som Sibirien. Uppfriskande de första två timmarna, men sista biten hem not so much.

Idag: Strålande sol. Gnistrande snö. Minus nio grader. Det perfekta promenadvädret, skulle man kunna säga. Dock orkar jag bara inte klä på mig och ge mig ut idag också, så jag håller mig inne. Hela dagen. Borde vara spöstraff på sådant, va?

Tvättar och packar till i morgon, då vi ska åka på mini- sportlovssemester till Borlänge och mamma. Tillbaka igen på onsdag. Om det inte blir snöstorm och Varning- att- ge- sig- ut- vägarna- väder, men vi håller tummarna. För en gångs skull är Jonas ledig och följer med, så det blir inte bara jag och kidsen.

Packa bilen. Mc Donald's-lunch. Träffa lillebror, svägerska och söta brorsbarnen. Kanske hinner med en sväng till Kupolen? Lagad mat från mamma. Två nätters get away. Underbart!

Viktigt meddelande till snön: HÅLL DIG BORTA I MORGON MELLAN KLOCKAN TIO OCH ETT! Tack på förhand. Detsamma gäller på onsdag mellan klockan ett och fyra.

Eller ja. I själva verket brukar jag inte orka resa från mig soffan till köket för att ta något att äta eller dricka, utan istället fastna framför något mindre upplyftande.

Flera fredagar i rad har det varit andra världskriget- dokumentären.

Jonas (Försöker vara mysig och trevlig): Bla bla bla bla
Jag: Sch. Kolla vad hemskt.

Är det inte koncentrationslägeroffer så är det båtar i nöd (Har varit några fredagar). Ikväll: Snakes on a plane. Ännu fler döda.

Charmigt värre.

Planen var att jag skulle släppa av Stella hemma med Jonas och en febrig Leo efter jobbet och sedan åka iväg och handla själv. Gå i lite affärer (Typ 2. Kryllar inte direkt av affärer här, men lite inredning, smink och kläder finns det i alla fall). Dricka en kopp kaffe med min kompis A i hennes coola affär. Sådana saker.

Istället drabbades jag av en akut trötthet, som om någon slagit mig hårt i huvudet, så jag skickade iväg Jonas istället.

Han glad att komma ut en sväng. Jag glad att få softa hemma i mina supersköna, nya mysbyxor. Win- win.

Hänger en stund med A i affären i morgon istället.

Nu: Gå ner och se på "Rory" med Leo.
Sedan: Äta pommes, schnitzel och bearnaisesås till middag. Oh the sweet joy of fredagsmat.
Sist: Äta glass och dricka vin framför "Solsidan". Oh the sweet joy of fredagsnöje.

Sist med inte minst har nu mitt sportlov börjat. Fränt!

Klockan 14.15 i morgon har jag sportlov.

I love my job. Men det har jag redan sagt ett antal gånger, va?

(Mina nior håller på med tröjbeställningar och röstar på tryck. Denna är väl lite rolig, va?)

Jag och två kollegor satt på lunchen och diskuterade gamla högstadielärare vi minns, och kom på att de flesta faktiskt var himla skumma. Detta skrattade vi gott åt, tills vi kom på att vi ju faktiskt också är högstadielärare.

?

Vaddå, skulle vi vara skumma? Efter lite mer diskussion kom vi på att man nog måste vara en aning koko för att jobba och stå ut med läraryrket år efter år. Roligast är om man själv går runt och tänker "Amen gud så HÄRLIG jag är" och sedan träffar på en gammal elev tio år senare som säger "Alltså, vi tyckte att du var helt störd, om jag ska vara ärlig".

I mitt arbetslag jobbar några riktiga trotjänare, sådana som haft elevernas föräldrar som elever, och de är så himla BRA. Riktiga klippor. De har sett allt, hört allt, varit med om allt, och ändå älskar de ungarna och ser det fortfarande som en ynnest att få lära dem engelska och tyska (Eller annat ämne, alla skolor har sina klippor till trotjänare).

(Alla skolor har sina dinosaurier också, men det är en annan historia)

Minns ni era högstadielärare? Vilka var värst? Bäst?

När jag köper kläder är jag extremt petig. Därför är det med stor glädje jag kan meddela att jag hittat De perfekta mysbyxorna, nämligen dessa:



199 kronor från Cubus. Så sköna att man i nästan euroforisk känsla kör hem från jobbet för att ta på dem. Dessutom har jag nyrenoverat badrum samt laddat upp med massor av nya värmeljus från IKEA.

Så, februari. Bring it on! Jag är beredd.

I samma stund som jag tänker "Oh, så lugnt och snällt de leker och vad harmoniskt allt är" så låter det NEJ! DUMMA DIG! SLUTA! AMEN BYGG ETT ANNAT PUSSEL, DÅ! Och slutligen "MAMMAAAAAA, LEO SA PUCKO".

Nu: Medla i Pippi- pussel- konflikten.

(Fast i och och för sig löser de konflikter rätt bra själva. Stella sa nyss "Det är faktiskt inte kul att bygga pussel med dig om du ska vara så där OTREVLIG")

Har jag berättat att jag hade ont i magen i nästan ett år för några år sedan, och att ingen kunde hitta något fel? Åt magsårsmedicin, tog bort laktos, var på gastroskopi (Hemsk upplevelse. Värre än att föda barn, faktiskt) etc, men ingen slags diagnos så långt ögat kunde nå.

I alla fall så komponerade jag efter ett tag ihop min egen kur till bättring. Jag äter mer regelbundet än Skalman, fikar i stort sett aldrig samt dricker Aloe Vera- juice varje morgon, och faktiskt mår jag bra sedan två och ett halvt år tillbaka.

Så bra att jag ibland glömmer att jag inte kan äta något mellan måltiderna. Idag var jag till exempel wild and crazy och drack kaffe och åt två stora kakor på AP- träffen i eftermiddags, det är ju trots allt måndag och jag var lite trött, och vad får jag för det?

Illamående och magknip resten av kvällen.

Aj. Så nu ska jag ta min onda mage och gå och lägga mig och läsa. Men visst är det lite konstigt att ingen läkare kunde hitta något fel? Antingen är det jag som är låtsas- sjuk, eller så missade solbrända, snobbiga, en smula otrevliga Luthagsläkaren att jag började få magcancer för snart tre år sedan.

Eller så har jag någon annan mysko sjukdom. Klarar- inte- av- kaffe- och- kakor- klockan- tre- sjukan?

Badrummet är klart! Hallelujah praise the Lord. Och det är så fint! Inte helt färdigt än, fattas bänkskivor över tvättmaskinen och torktumlaren, hylla under spegeln och lite annat smått och gott, men i stort sett är det klart.

Premiärkissade igår med fina värmeljus tända i fönstret. Lyxigt värre.

Jag knäpper kort och visar allt är uppsatt.

Igår åkte jag och dagisbästismamman till IKEA och Mio och shoppade loss. Mycket trevligt. När vi kom tillbaka höll Jonas och dagisbästispappan på att laga middag, så vi hängde upp nya vardagsrumsgardinerna (Dessa) samt flyttade runt lite lampor och sa "Å ena sidan... Å andra sidan..." Mycket trevligt det med. Nu har jag köpt alla saker som ska vara i badrummet, och väntar bara på duschväggen som kommer nästa vecka.

Så fantastiskt otroligt skönt med nytt, fungerande badrum. Njuter extra idag eftersom vi dessutom inte fått räkningen från mattläggarna än... Känns som att några schyssta killar har fixat vårt badrum gratis och jag kan köpa hyllor från Mio för pengarna.

Note to self: Inte köpa fler hyllor från Mio eller dylikt innan vi betalat räkningen på femton tusen, som nog kommer i morgon eller i övermorgon.

Note to self 2: Fast av någon anledning känner jag att mitt liv inte blir komplett om jag inte får en lång, svart kavaj snart. Tänk er tights, randig klänning, lång kavaj. Så himla snyggt. Och vilken respekt att vara lärare i kavaj! Ja, faktiskt borde jag nästan kunna ta ut pengar från fortbildnings- och lärarkandidatskontot för att köpa denna kavaj. Den (Finns en snygg på Gina Tricot för 400 kronor) kommer att bli pricken över i'et i mitt lärarliv. Sannerligen.

Eller så betalar jag först duschvägg och mattläggare, och sedan tänker på kavajer.

(Jag skulle också vilja ha ett par vita Converse)

(Eller jag just det. Först betala duschväggar och matt... Ja, ni vet)

(Fan vad tråkigt)

Fast oh vilket fint badrum vi har!

Gick upp i tid och hann allt det vanliga (Dusch, påklädning, väcka barn, frukost, komma iväg). Blev lite stressigt när vi skulle klä på oss samtidigt som tre mattläggare med tre meter långa mattrullar kliver in i hallen, vår hall som är ungefär minst i stan, men det gick det med.

Kändes ungefär som en parodi på komma- iväg- stress. Det positiva var dock att barnen tittade så storögt på stora mattrullarna plus mattläggarna att de snabbt klädde på sig av ren häpenhet. Kanske borde ha okända folk i hallen oftare vid morgonrusningen?

I alla fall. Komma iväg i tid- Check. Elev klara av nationella provet- Check. Hinna med tåg till Uppsala- Check. Äta god Kina- buffé- Check. Lyssna på fantastisk föreläsning av fantastiska John Seinberg- Check. Strosa runt på läromedelsmässa- Check. Fixa massa bra gratissaker- Check.

Och sist men inte minst: Hunnit med en sväng på stan innan tåget hem. Köpte strumpor, mysbyxor, ny sopkorg till badrummet samt tvål från Stockhome. Har ni någonsin hört mer o- glamourös shopping?

I morgon blir badrummet (förhoppningsvis) klart. Hallelujah och praise the Lord. I kylskåpet har vi en liten flaska champagne som vi tänkte dricka upp när vi hittat hus, men jag tror ta mig tusan att vi dricker upp den stående i nya badrummet i morgon kväll i stället. Fina glas och invignings- tvätta händerna. Kanske lägga i en maskin tvätt med Leos sängkläder, som han råkade kissa ner i natt?

I klädd mina nya mysbyxor. Amen ni hör ju. The glamour! The glamouor! Undrar varför inte jag får en sådan här TV- serie?

Crazy.

I morgon är det andra delen av det nationella provet i svenska, och jag håller tummarna för min klass. Åh, man vill så gärna att de lyckas. Blir faktiskt lycklig ända in i själen och innersta hjärtat att höra om elever det går bra för. Inte så att de måste ha toppbetyg, men att veta hur de har kämpat, lärt sig, pluggat, lyssnat...

Och sedan se hur de lyckas. Oslagbart, och en av de absoluta höjdpunkterna med jobbet.

(En av de andra är alla lov. He he)

Nu: Gå och lägga mig. I morgon har jag några superduperviktiga saker att göra, och MÅSTE lämna barn i tid så att jag hinner till jobbet i god tid. Yeah right. Men om jag skärper till mig? Inte snoozar? HOPPAR upp när mobilen ringer? Så kanske det går. Ja, så säger vi.

Jonas har haft sin jobbar- hela- helgen- helg, som han har ungefär var fjärde vecka, så det har bara varit jag och barnen hela helgen.

Men åh så mysigt vi haft. Badat. Bastat. Shoppat chips, ostbågar och godis. Ätit spontanmiddag hos dagisbästisfamiljen. Kört hem i mörkret. Sett på Melodifestivalen ihop, alla tre tätt ihop i soffan med mig i mitten.

Leo somnade strax efter nio, men hann heja på rumptjejen ("A place to stay" med Jenny Silver) (Fast han kom på i numret efter att "Mamma, man kan säga att alla tjejer är rumptjejer") innan ögonen föll ihop på honom. Tror att han blev sur att hon inte gick vidare, så då tyckte han att det var lika bra att sova istället. Man blir dessutom trött av att vara i en simhall hela eftermiddagen.

Idag har vi byggt snökoja i trädgården och ätit våfflor till middag. Bland annat. Eller OK, ska man nogräknad var det Stella och hennes två kompisar som byggde snökoja medan jag stog och solade mig, men det låter bättre att säga att jag byggde snökoja med barnen. Visst?

Annat som hänt i helgen är att de tagit ut allt från badrummet, och nu väntar vi på onsdagen då mattläggaren kommer. Jäklar vad skönt att få tillbaka badrummet igen, och dessutom ett fint och fräscht sådant. Ett litet minus i sammanhanget är att värmepannan nu står i hallen och låter med ungefär samma decibel som den mest högljudda dammsugaren i Världen, men vad tusan. Ska man ha det fint och nyrenoverat i badrummet får man lida pin, eller hur nu ordspråket lyder.

Rolig kommentarer från igår kväll:

Reklam för "Män som hatar kvinnor" innan Melodifstivalen.
Leo: Är det "Häxan Surtant?"

(Fnissar åt detta än, men OK, det kanske bara är barnets föräldrar som tycker sådant här är roligt. Och eventuellt även annat löst folk som någon gång sett "Häxan Surtant")

• Tvätta
• Laga lunch
• Åka till inomhusbadet några mil bort med barnen. Bada och basta. Sweet.
• Handla godis och chips på ICA på vägen hem

Och ikväll: ÄNTLIGEN! Ett av vårens (Årets?) absoluta höjdpunkter. Pinsamt nog har jag dock ingen aning vilka som är med, men hinner uppdatera mig med Aftonbladet innan klockan åtta.

1. Jobba
2. Hämta barn (Inklusive Stellas kompis E från skolan)
3. Även få hit Stellas kompis F från skolan
4. Äta middag alla sex
5. Möblera om på barnens rum

Rätt bra för en dag, va? Nu är barnens rum klart, och det blev så bra, så bra. Stella är överlycklig över att ha sin säng i stora skrubben, och stora rummet blev avdelat med en byrå vänd mot Stellas sida och ett skåp vänt mot Leos sida.

Kan väl gillas som ett eget rum?

Och om någon vecka är badrummet klart, så nu har jag ingen ångest över hus- förlusten längre. Snarare en smula ångest över badrummet som kommer att gå på strax över 20 000, men whatever. Tröstar mig med att 20 000 ändå är mindre än en och en halv miljon.

Kanske kan jag tänka att jag på en dag har SPARAT en och en halv miljon? Ja, så tänker jag. Oh, så bra det känns nu att inte huset blev vårt.

(Fast det fungerar inte så bra. Huset var jättefint, nyrenoverat, låg i The Perfect Område samt hade billig uppvärmning. Fan också. Men jag ska sluta tjat om hus nu)

Världen håller andan och undrar- Hur gick budgivningen?!

Svaret är; åt skogen. Jävla skit.

Igår la vi ett bud som kändes aningen för högt men som vi ändå var beredda att betala, och hörde inget fram till klockan elva i förmiddags då det kom ett bud som var 20 000 kronor över. Så hej då, huset. Vi hade bestämt oss för att budet igår skulle vara vårt sista. Det värsta är att en av de övriga budgivarna har hoppat av och den tredje har inte lagt något nytt bud, så vi förlorade mot The winners.

Det känns lite sorgligt, men ändå OK. Funderar nu på att göra om lite i barnens rum istället. Stella får ha sin säng i stora klädkammaren, och sedan delar vi av stora rummet med en vikvägg eller liknande så att det känns som att de får varsitt rum. Badrummet blir färdigt i slutet av nästa vecka, och nästa månad funderar jag på att köpa ny soffa. Vi skulle verkligen, verkligen behöva en ny soffa, men har tänkt att vi gör det när vi hittar ett hus.

Ja, eller hur. Oh, så lätt det var att hitta ett hus, liksom...

Fast fördelen är att jag slipper flyttpacka och flytta mitt i Nationella prov- tider och slutet av terminen- tider. Det är ju inte som att man som lärare inte har andra saker för sig då...

Nu pep min telefon på nedervåningen. Kanske ett till bud?

Får man ens lägga bud klockan kvart i tio på kvällen?

Update: Det var bara från en kompis. Skönt. Och OK, det kanske inte är så många som lägger bud kvart i tio på kvällen...

Nackdelen med budgivning: Man får hjärtattack varje gång det kommer ett sms.

Vi pratar om klädstil på Livskunskapen.

Elev: Alltså, min mamma... Så pinsam. Hon ska liksom ha modekläder fast hon är gammal.
Jag: Hur gammal är hon då?
Elev: Typ 45
Jag: Är inte det bra, då? Att hon har vilka kläder hon vill?
Elev: Jo, i och för sig, men... Fram till fyrtio kan man ju ha snygga modekläder, men efter fyrtio tycker jag nog att man ska börja trappa ner...

Ha ha. Fantastiskt kul. Så nu vet jag: Åtta år till kan jag ha mina modekläder, sedan är det dags att trappa ner. Kanske börja med en omodern sak i veckan eller liknande?

Tänkte jag strax efter förra inlägget.

Och gick ner och messade iväg ett bud till mäklaren! Fränt. Vis av tidigare icke- husköp tror, eller nej, VET jag dock att:

1. Budgivningen fortsätter
2. Vi förlorar

Men it ain't over riktigt än. Vem vet, tänk om vi får ett hus i morgon?!

Dagen då CSN- räkningarna kommer. Helvetet på Jorden och på frysdörren bland räkningarna.

Dyrare nu än förra året är de också. Visserligen kan man även tänka att "Oh, så kul att jag fått löneförhöjning och därför betalar mer till CSN", men... Nä. Så tänker jag inte. Inte idag i alla fall.

För tillfället känner jag mig som en sån där figur i Kalle Anka som ser dollar- sedlar fladdra förbi ansiktet. Blir alldeles snurrig av badrumsrenovering, eventuellt husköp, eventuell omdränering av källare och sådana saker.

Har inte lagt bud än. Men kanske ska. I morgon. Men hur mycket?! Egentligen vill jag dra till och lägga vårt maxbud direkt. Fast sedan börjar jag tänka för- och nackdelar med huset, och så blir jag tveksam igen.

JAG BLIR TOKIG! Hus eller inte hus? I morgon runt klockan nio bör vi ha bestämt oss.

(Ett nytt hus på Hemnet. Stort och med potential. Men det ligger inte speciellt fint, och visst känns det som ett spökhus? Sådana går bort. Huset vi eventuellt ska lägga bud på i morgon är dyrare, men saknar spöken)

Det är inte det att det går någon direkt nöd på oss, för det gör det inte. Däremot har vi ett par som vill köpa vårt hus och som vi skulle kunna skriva kontrakt med i veckan om vi bara hittar ett nytt hus till oss först.

En sista chans. I morgon. Visning på ett hus vi kanske, kanske vill ha.

Men kommer vi att få det?! Probably not. Just nu hatar jag folk och framför allt hatar jag folk som lägger bud på hus som vi vill ha. Försvinn!

Blir dessutom tokig av att tänka på tänkbara bud- strategier. Dra till med ett högt bud direkt och kanske skrämma iväg de andra? (Det är två som lagt bud nu, men mäklaren trodde det skulle bli fler efter i morgon) Höja lite och se vad som händer? Be banken om mer i lånelöfte? Höja lite och sedan tänka "Äsch, det var nog inte drömhuset trots allt".

Vad gör man?!