Bra lördagskväll
När Jonas nattade barnen så drack jag ett glas vin, åt upp resten av mini-Plopparna från kalaset och klädde om sista köksstolen (Ska visa bilder från nya köket snart. Värsta snygga. Måste bara ladda över bilder från kameran till datorn för att minneskortet är fullt, radera bilder samt ta nya kort på köket. Är ni fortfarande med år 2014? Kommer att hända ungefär då)
Sedan har jag och Jonas suttit vid köksbordet och lagt upp planen för hösten. På ett ungefär. Han jobbar ju kvällar och nätter, så det känns lite "Puss och good bye sötnos, vi ses nästa sommar. Tack för en lovely semester".
Måste ju ha en logistikplan. Stella börjar skolan nu (OK, förskoleklass, men ändå. Prick 7.55 måste hon vara på plats varje morgon, annars får vi skämmas), det är no more Mr. Niceguy och en sambo som lämnar på dagis kl 9.
För övrigt så har jag tillbringat en halvtimme att rensa tidningshögen, och har även hunnit läsa igenom brev från skolledning inför terminsstart. Och vilket brev! Massa saker och förändringar och förbättringar kommer att ske i höst, och faktiskt så känns det helt fantastiskt kul att börja jobba igen. Inte som i "Suck, jaha ja, då var den här sommaren slut, jävla skit, det är väl bara att börja jobba och se fram emot nästa", utan som i:
Äntligen en skolledning som börjar förstå kritiken, nya medarbetare, konferens i Härnösand nästa helg (The luxury! The luxury!), mina underbara, fantastiska sjuor som nu börjar åttan och ska få betyg (Jag ska slå Sverigerekord i antal MVG i matematik för åttor, så duktiga är de), mina darlings till kollegor, skönt att starta hjärnan igen, kul med nya sjuor att träffa i specialpedagogik, fräscht att få nytt specialklassrum.
Berättade jag förresten om min specialelev i åttan som jag såg på stationen härom veckan?
Han kom och gick på perrongen mitt emot.
Jag: (Vinkar och ser glad ut)
Han (Vinkar): Heeej! Jag är klar med matten!
Jag: (Gör tummen upp): Vad bra!
Jag hade nämligen skickat med dem uppgifter att göra under sommaren. Ingen avstängd hjärna där inte. Lite som att Kajsa Bergquist hade inte varit där hon är idag om hon inte hållt igång under lågsäsong.
Jag längtar lite efter mina elever, det gör jag.
En dag kvar av sommarlov. I morgon.
Sedan har jag och Jonas suttit vid köksbordet och lagt upp planen för hösten. På ett ungefär. Han jobbar ju kvällar och nätter, så det känns lite "Puss och good bye sötnos, vi ses nästa sommar. Tack för en lovely semester".
Måste ju ha en logistikplan. Stella börjar skolan nu (OK, förskoleklass, men ändå. Prick 7.55 måste hon vara på plats varje morgon, annars får vi skämmas), det är no more Mr. Niceguy och en sambo som lämnar på dagis kl 9.
För övrigt så har jag tillbringat en halvtimme att rensa tidningshögen, och har även hunnit läsa igenom brev från skolledning inför terminsstart. Och vilket brev! Massa saker och förändringar och förbättringar kommer att ske i höst, och faktiskt så känns det helt fantastiskt kul att börja jobba igen. Inte som i "Suck, jaha ja, då var den här sommaren slut, jävla skit, det är väl bara att börja jobba och se fram emot nästa", utan som i:
Äntligen en skolledning som börjar förstå kritiken, nya medarbetare, konferens i Härnösand nästa helg (The luxury! The luxury!), mina underbara, fantastiska sjuor som nu börjar åttan och ska få betyg (Jag ska slå Sverigerekord i antal MVG i matematik för åttor, så duktiga är de), mina darlings till kollegor, skönt att starta hjärnan igen, kul med nya sjuor att träffa i specialpedagogik, fräscht att få nytt specialklassrum.
Berättade jag förresten om min specialelev i åttan som jag såg på stationen härom veckan?
Han kom och gick på perrongen mitt emot.
Jag: (Vinkar och ser glad ut)
Han (Vinkar): Heeej! Jag är klar med matten!
Jag: (Gör tummen upp): Vad bra!
Jag hade nämligen skickat med dem uppgifter att göra under sommaren. Ingen avstängd hjärna där inte. Lite som att Kajsa Bergquist hade inte varit där hon är idag om hon inte hållt igång under lågsäsong.
Jag längtar lite efter mina elever, det gör jag.
En dag kvar av sommarlov. I morgon.
Kommentarer
Trackback
