babydarling

Leo har precis lärt sig säga sje- ljudet, innan uttalade han det som "h". Skägg blev hägg, och så vidare. Himla gulligt, ibland frågar jag om något en extra gång bara för att höra honom säga med eftertryck "Titta hälv!".

Fast nu är det väl slut med det, nu när han kan säga "själv".

Men gulligt det med, som nyss när vi såg på Julkalendern.

Leo: Mamma, vet du, det heter ju "Skägget i brevlådan", men när jag var liten kunde jag inte säga det så då sa jag "Hägget i brevlådan".

När jag var liten betyder alltså i detta fallet för en halv dag sedan...

Alla nya ord ens barn lär sig är 80% glädje att de blir större, och 20% sorg att de blir större. Och inte längre säger ord som issekran och gidde om lyftkran och godis (Stella) eller pinn och offa om fiskpinnar och morfar (Leo).

Mer soffaprat från tidigare ikväll. Leo sitter och drar sina byxor över knät.

Jag: Oj, vilka fina ben du har
Leo: Ja! De har ni köpt!
Jag: Eh...Ja, precis
Leo: I Uppsala! Så köpte ni mina armar också

Alltså, han vet ju att bebisar kommer från mammors magar, men mer än så har vi inte berättat. Hellre köp- teorin än blommor och bin- teorin än så länge, va?