babydarling

Redan i höstas ville Stella börja på barndansen som är varje tisdag på mitt gym, men då kunde hon inte för att vi inte hade bil. Att frakta två barn med cykel fram och tillbaka till dagis och dans en regnig och blåsig septemberkväll kändes lite överambitiöst. Men nu!! Med en fräsig Ford Mondeo känns ingenting omöjligt. Logistiken är easypeasy, the sky is the limit. Efter dagishämtningen kvart i fyra satte jag alltså två barn i baksätet, åkte till dansstället, ombyte, varsitt äpple, Stella dansar medan jag och Leo hänger i lekhörnan och pratar med de andra mammorna och lillbrorsorna. Sen hem, laga mat, Bolibompa, badning, nattning.

TADA! Annat var det i Uppsala, när Stella var tre och ett halvt och gick på gymnastik på torsdagkvällar. En gång var det snöstorm när vi skulle hem, och jag drog en gallskrikande bebis-Leo i vagnen framför mig och en hungrig Stella i pulka bakom. "Åh, vad trevligt och utvecklande det är när ens barn går på aktiviteter", tänkte jag glatt.

Iallafall var denna tisdagsaktivitet helt underbar. Stellas dagiskompis går i samma grupp, de får träna in en dans till en Nanne Grönwall-låt, leka lekar, dansa till Mora Träsk, springa och vara olika djur, och allt är lett av två glada och duktiga 19-åriga blondiner. Värsta bästa dansen.

Stella (mumlar innan hon somnar): Mamma, jag älskar tisdagar!