babydarling

Lektioner, extralektioner för att vikariera för kollega, vakta prov mellan två och halv fyra för elever som varit sjuka eller haft idrottsturnering och därför missade provet förra veckan. Skriva under betyg. Upptäcka paragraf- fel för elever med anpassad studiegång. Stressa iväg till Stellas avslutning. Försöka få tag på expeditionspersonal som kan hjälpa till med paragraf- felet.

Hämta Stellas väska där hon stod så fint i fackeltåget, sedan tillbaka till bilen för att köra till kyrkan. Lång väg att gå tillbaka annars. Komma på att jag eventuellt kör till fel kyrka?

Nä. Det var rätt. Skönt. Gå lång, marschallklädd trappa upp till kyrkan tillsammans med Leo. Gnistrande kallt. Snö överallt. Upplyst kyrka.

Känna lugnet komma över mig.

I kyrkan hade årskurs F-6 sedan en alldeles fantastisk fin avslutning. Blev lite blank i ögonen när F-2 sjöng julsånger med klara, höga röster, och började nästan gråta på riktigt när de sist, i kör, läste en dikt om en sliten, ful nalle som de aldrig skulle vilja byta bort även om de skulle få en ny i julkapp. Buhu vad fiiiint. Skärpte dock till mig. Hur psykotisk verkar man inte om man sitter och storgråter på sitt barns julavslutning, för att en nalle- dikt var fin? Rätt mycket, va? Efter det gick det bra tills tre fyrorna sjöng en sång om att tända julgranen, och att stjärnorna lyser för de barn som har det fattigt i världen. Då var det kört igen.

Undrar om det finns piller för lättrördhet? Det finns ju tabletter mot åksjuka och allt möjligt nu för tiden.

Blev en tår i slutet också, när alla skolbarnen sist i jul- potpurrit sjöng "För nu börjar vårat jullov" till "I wish you a merry Christmas"- melodin.

Efter avslutningen åkte vi hem och lagade korv med bröd. Så avancerad man orkar vara klockan sex en måndag före ens jullov börjar.

Nu är jag dock en aning stressad igen, för det slog mig precis att jag skrivit att Stella ska börja klockan nio på fritids i morgon. Jonas skulle egentligen lämna, men han fick lov att börja tidigt på sitt andra jobb i Uppsala. Undrar om jag får spö av fritidspersonalen om jag dyker upp halv åtta och säger att Jonas blev blixtinkallad på jobbet? Eller om hon kan få sitta tyst i ett hörn och rita, typ, till klockan nio? Eller om jag kan fråga dagisfröknarna om de vill ha en praktikant som hjälper till på Leos dagis? Stella är faktiskt jätteduktig med småbarn. Det är hon.

Fan också. Just när jag trodde att allt var under kontroll.

Ja, ja. I värsta fall får hon vara med mig på jobbet. Fast jag tror att det går bra att hon kommer tidigare till fritids, för hennes fröknar är alldeles underbart snälla, flexibla och förstående. Sådana där som älskar sitt jobb, och som det liksom strålar om att de älskar sitt jobb. Inget gnäll över stora fritidsgrupper, inget gnäll över fritidspedagogers ansvarsområden vs. lärares ansvarsområden, inget gnäll över nödfalls- ändrade tider, utan bara trivsamheter. Duktiga fritidsfröknar for president. Faktiskt minst lika viktigt med bra fritids som bra skolor.

Nu ska jag gå ner och borsta tänderna, och sedan lägga mig och läsa en stund. Ladda för stress- morgonen (Det spelar ingen roll hur tidigt jag ställer klockan eller hur disciplinerad jag är med påklädning- frukost- iväg. De morgnar jag lämnar blir alltid panikbråttom i sista sekund, och jag kommer till jobbet ungefär fyrtio sekunder före första lektionen).

I morgon när jag skriver har jag JULLOOOOOOOOV! Hallelujah.