babydarling

Jag är inte helt säker på att jag minns rätt, men jag tror att mamma och pappa läste rätt mycket när jag var liten. Pappa brukade också lösa korsordet i 91:an varje vecka, och jag låg på mage bredvid honom och hjälpte till från att jag var ganska liten.

På något sätt har nog detta påverkat mig att också läsa mycket. När jag var runt 10-11 läste jag typ tre böcker i veckan. Lånade på biblioteket med jämna mellanrum, pappa valde en bunt och jag en bunt. Tänker att det nog mycket är läsningen som gjort att jag alltid har haft ganska lätt för mig i skolan. Kunskapsinhämtning är ju baserad på att kunna förstå vad man läser, och även hur snabbt man läser. Dessutom får man ordkunskap på köpet. Tränar fantasin. Lär sig om andra kulturer. Mina föräldrar är inga akademikerföräldrar på långa vägar, utan jobbar som byggnadsarbetare och på SSAB. Minns att jag hade en liten, liten smula komplex för detta när jag gick naturprogrammet på gymnasiet, där var och varannan klasskompis hade föräldrar som var läkare, advokater, företagsledare.

Men jag klarade mig bra ändå. Korsordet i 91:an varje vecka och alla biblioteksböcker. Tänk om det gjorde någon skillnad?

En häftig sak är att Stella blir duktigare och duktigare att läsa, och igår kväll, för första gången någonsin, kunde hon och jag ligga bredvid varandra i sängen och läsa. Hon i sin, jag i min. Så helt fantastiskt mysigt. Emellanåt fick hon lov att fråga efter något ord, som afghanhund och Kilimanjaro. Inte helt lätta ord när man går i ettan, det håller jag med om. Ikväll frågade hon om vi kunde fortsätta läsa, så då gjorde vi det.

Läsning for President.