Skruttan

Jag har tydligen fört mina mörkrädd-gener vidare. Stella kommer tassande:

Stella: Får jag sova i eran säng?
Jag: Nä, sov i din säng
Stella: Men jag är rädd
Jag: Det finns inget att vara rädd för. Leo ligger ju här bredvid i sin säng och sover, och så har du dina gosedjur. De längtar ju efter dig om inte du ligger där
Stella: Men jag måste ligga under täcket och sova för att jag är rädd, och det blir så svettigt då.

Älskade lilla vännen. Dessutom hade hon sagt på dagis när de skulle berätta vad de var mest rädda för: "Otäcka ljud i trappan när jag ska sova".

Eller förresten, vaddå otäcka ljud i trappan?! Det finns väl inga såna här?! Nu blev JAG mörkrädd istället.

(Stella kommer smygande en gång till:
Stella: Mamma, nu är jag inget rädd mer! Bra va! Det är för att du lämnade dörren så mycket på glänt, så nu ligger jag och tittar på gläntet istället)

Kommentarer
Postat av: Anna

Det där är ju en helt strålande idé! Genialiskt! Nästa gång jag blir mörkrädd ska jag också stirra på gläntet! Eller tända en ficklampa under täcket och stirra på ficklampet.

2007-11-29 @ 23:06:26
URL: http://annaeleonora.blogg.se
Postat av: Maria

Anna: Skaffa ett bra glänt när du sett nån av dina hemska skräckfilmer! Coola du som vågar se skräckfilm=)

2007-11-29 @ 23:23:27
URL: http://babydarling.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0