Run, Forrest, run

Jag brukar nästan alltid vara i tid, men oftast blir det med rätt mycket ansträngning bakom.

Som imorse.

Upp kl halv sju, duscha, äta frukost, väcka barn. Sedan åkte vi iväg i hyfsat god tid, men när jag hade lämnat Leo på dagis så var det plötsligt bara sju minuter tills handledarutbildningen skulle börja. Så jag fick lov att springa till jobbet, springa genom korridoren till arbetsrummet för att skriva ut en sak jag skrivit och som man skulle ha med sig idag, och sedan springa ut till bilen igen. Köra typ 900 meter till gymnasieskolan, parkera, springa in.

Likadant när jag slutade jobbet. Plötsligt var klockan nästan tio över fyra, så tog jag mig en springtur till dagis.

Så. Om ni råkar befinna er i närheten och ser en person med långt hår, skinnjacka och långt pärlhalsband, bärandes på en pärm och väska och böcker och med en springstil ungefär som Phoebe i "Vänner" i joggingtur i Central Park- avsnittet, ni vet.

Säg hej, för då är det nog jag.

Kommentarer
Postat av: Cicci

Åh vad synd att jag inte såg dig! Jag älskar Pheobes springstil!!!

2008-08-14 @ 22:50:39
URL: http://grancanariamamman.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0