Godnattprat

Vid läggdags.
Stella: Mamma, vet du, på dagis, då läste L (dagisfröken) att vi skulle slappna av i kroppen. Så då gjorde vi det och blundade. Och sen hade vi massage.

På min tid sprang vi runt och sköt med pinn-pistoler, och kastade äpplen på förbipasserande bilar. Det finns nog hopp för denna världen också.

(Eller, ja, egentligen var det inte jag som kastade äpplen på bilarna, det var kill-gänget jag brukade hänga med. Plötsligt var det en bil som stannade, så alla killarna sprang in i sparkcykel-förrådet och gömde sig. Jag hade ju stått bredvid, så jag hakade på. Sen fick vi världens största utskällning av arg tant som hade fått en repa i sin bil. Det här är typ ett av mina tio tydligaste minnen från när jag var liten. Kanske är det därför jag blivit så okriminell, skötsam och pluggig i mina dagar; att bli utskälld av repa- i- bilen- tant när man är fem sätter nog sina spår.

I och för sig snodde jag ju den där potatis-omeletten en gång på fyllan när jag bodde på Lanzarote, men förutom det har jag nog varit ganska hederlig)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0