JIPPIEE
Onsdagar är sovmorgon. Meaning mobillarm på 08.00, nästan mitt på blanka dagen. För övrigt har jag kommit på varför jag alltid raketcyklar till jobbet och kommer ca tjugo sekunder före första lektionen: Det är inte det att jag försover mig eller äter frukost långsamt eller missbedömer hur lång tid det tar att låsa upp garaget.
Nä, jag befinner mig varje morgon i ett förnekelsestadie. "ABSOLUT hinner jag sova lite till", "Duscha länge, no problem, jag har massor av tid", "Åh, vilken intressant artikel, den hinner jag nog läsa", "Hm...Undrar vilka örhängen jag ska ha? Vilken tur att jag har så mycket tid att jag hinner prova lite olika".
Brukar komma ur förnekelsen när jag svänger in på cykelvägen förbi lekparken och kollar på klockan. "NÄHÄ?! Är den så mycket?! Herregud, jag fattar ingenting, hur kunde detta hända igen?!"
Antingen är jag jävligt optimistisk eller jävligt korkad. (Jag röstar på det första. Ja, så måste det vara)
Nä, jag befinner mig varje morgon i ett förnekelsestadie. "ABSOLUT hinner jag sova lite till", "Duscha länge, no problem, jag har massor av tid", "Åh, vilken intressant artikel, den hinner jag nog läsa", "Hm...Undrar vilka örhängen jag ska ha? Vilken tur att jag har så mycket tid att jag hinner prova lite olika".
Brukar komma ur förnekelsen när jag svänger in på cykelvägen förbi lekparken och kollar på klockan. "NÄHÄ?! Är den så mycket?! Herregud, jag fattar ingenting, hur kunde detta hända igen?!"
Antingen är jag jävligt optimistisk eller jävligt korkad. (Jag röstar på det första. Ja, så måste det vara)
Kommentarer
Postat av: Åsa
Visst blir man lika förvånad varje gång! Tidstjyven som hela tiden är i farten. Snor några minuter här och där som gör att man står där med andan i halsen. nästan på tid. eller några minuter sen. Men å andra sidan. Tänk va mycket mer vi tidsoptimister faktiskt hinner med!!! ... eller hur var det...
Trackback
