babydarling

Så där lagom sweet, kanske man ska säga, för det är fortfarande problematiska saker på jobbet. Och ryggen smärtar till emellanåt. Och barnen hade en galen kvart innan de lugnade ner sig och kom i säng.

Stellas lilla specialitet när vi bråkar är för övrigt att gå in på sitt rum, smälla igen dörren och sedan komma ut några minuter senare och tyst lämna över en lapp där det står "Häj då mamma ja teker flyta för allti". Sorgligt, va? Och rätt gulligt...Fast man måste ju hålla sig för skratt och istället kramas och säga "Neeeeeej, inte får du flytta, du som är våran favorittjej i hela världen".

Sen blir det bra igen.

Ikväll hade vi godnattboks- läsning i Leos säng och Stella läste hela "Max bil" själv. Hennes allra första bok! Häftigt värre.

Och snart börjar "Medium".

Så ganska sweet kanske man kan säga ändå. Ja, så säger vi. Viktigt att tänka positivt här i livet.

(Det vill säga INTE tänka på lappen som låg i Stellas fack i eftermiddag, där det stod att vi som skulle baka knäck till julfesten skulle baka 60- 80 stycken och att det inte skulle vara mandel eller nötter i dem. Bye bye att kunna köpa knäck, alltså...Så mitt i min planerade, lugna helg måste jag nu 1. Åka och köpa massa knäck- ingredienser och 2. Ställa mig och baka utan att lägga i det som jag trodde var typ huvudingredienserna i knäck.

Jävla skit.

Någon som har något enkelt recept att dela med sig av?

/ Hej då från en som krälar i stoftet och som ångrar varenda anti- bakningsord som yttrats i denna blogg...

Och Stella vill inte ens gå på julfesten, så jag har härmed kryssat i en ruta och betalat 25 kronor i anmälningsavgift för att ha knäck- ångest en hel helg och sedan lämna över en påse brända knäckliknande skapelser när jag hämtar henne på torsdag. Bra beslut. Verkligen.