Sommartradition?

Den här dikten skrev jag nog förra sommaren i något inlägg också, men det gör inget, för den är värd att läsas igen och igen. Och igen.

Eller åtminstone en gång per sommar.

"Var glad min själ åt vad du har,
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar
så har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,
i morgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,
är hundra sommardar per år,
i morgon är den andra"

Visst är den fantastisk? En elev läste den i kyrkan för något år sedan, och för mig är den för alltid förknippad med den pirrande, härliga examenskänslan. Nu var det i och för sig några veckor sedan det var skolavslutning, men jag har fortfarande fem veckors semester kvar. Eller är det sex? Äh, whatever. Jag är en mattelärare på sommarlov. Det där med siffror är inte så viktigt.

Nu: Gå ner och se sista avsnittet av säsong 2 av "Ghost Whisperer", men lika glad är jag för det för jag har redan beställt säsong 3. He he. Jag och Melinda Gordon är like this på kvällarna när Jonas jobbar. Ja, jag och spökena med för den delen. Härom kvällen gick jag till och med ut klockan halv tolv, efter att ha sett några avsnitt, för att ställa in barnens cyklar i garaget. Det ni!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0