I dag har jag varit på kurs

Jorråsatte. Förra året var det handledarutbildning, och den här terminen ska jag och två till från mitt arbetslag (Och trettio till från hela kommunen) gå en utbildning att bli SET- handledare.

SET står för Social Emotionell Träning och ska bli ett eget ämne här från och med i höst. Livskunskap kan det också kallas, eller etik och moral eller whatever. Helt fantastiskt bra och viktigt. Handlar om allt från självkännedom till empati till social kompetens till problemlösningsförmåga. Två saker bara:
  1. Borde det här inte ha varit ett eget ämne sedan typ tio år tillbaka? Eller tjugo? Visserligen kommer man in på sådana här saker ofta i skolan, och (förhoppningsvis) framför allt hemma, men det är ju kontinueteten och gruppdynamiken som är det viktiga. För att inte tala om budskapet att "Det här ska du kunna för att klara livet bra!" Återigen känns det som att skolan är tre steg efter samhällsutvecklingen istället för att gå bredvid. Eller ett steg före, det skulle ju vara ännu bättre. Men ett viktigt ämne. Absolut.
  2. En timme i veckan ska det vara schemalagt. Perfekt tycker alla vi lärare. Problemet är bara att eleverna såklart inte går en timme längre i veckan, utan istället är det tid från andra ämnen som ryker. INTE perfekt tycker vi lärare. Det är ju inte som att man har all tid i världen att hinna det man ska hinna, snarare tvärtom. Men vi tycker alla att detta ämne ska in i skolan, så det är bara att hoppas att allt ordnar sig till det bästa.
Det här är ett av de största stressmomenten att jobba som lärare, att å ena sidan har man rapporter om svenska elevers sjunkande resultat slagna i huvudet, och å andra sidan har vi kravet på oss om ALLT ANNAT vi ska hinna med i skolan. Vi kan liksom inte trolla, och inte stoppa tiden heller. Just detta har jag ingen som helst statistik på, men det känns som att vi gick fler timmar i skolan på min tid. Mindre grupper hade vi också.

Och vi fick välja allmän eller särskild kurs i både engelska och matte. Inte var man tvingad att läsa B- språk heller, utan hade man inget som helst intresse av det så fick man välja hemkunskap eller slöjd eller något mer som jag inte minns.

Ja, men tro fan att resultaten såg bättre ut då! Jeez. Ibland vill jag skriva en jävligt arg debattartikel där jag en gång för alla att det är politikerna och de lama rektorerna det är fel på, inte våra fina, kämpande elever eller våra fina, kämpande (He he) lärare. Så det så!

Men det skriver jag aldrig. Om man inte kan räkna det här som en sådan, förstås? Alltid något.

Ursäkta, blev lite carried away här. Blir lätt det när jag kommer in på skolfrågor. Ville mest bara säga att jag varit på utbildning idag, det första av åtta tillfällen, och att den verkar bra. Så, nu skrev jag det den korta versionen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0