Det finns hopp

Fick ett sms från en kompis där hon frågade var jag köpt klänningen jag hade häromdagen. Va! Hur snällt är inte det?! Jag har de fulaste, mest vintriga, mest tråkiga kläderna in the whole wide world, och så undrar någon var jag köpt ett klädesplagg.

Åh! Det här kommer jag att leva på i flera veckor!

I morgon ska jag nog ha gråa jeans och svart tröja med kortärmad svart kofta till (Va? Är det vår? Borde man ha andra färger än svart, brunt, grått och vitt då?), men vad gör väl det, för någonstans i Sverige finns det någon som undrar var jag köpt en klänning. Tjoho!

(Visst är det ofta man ser någon på stan som har en snyg väska eller snygg tröja eller whatever och vill gå fram och säga "Ursäkta, men jag måste bara få fråga, var har du köpt...?" men aldrig gör det med risk för att verka en aning...Tja, störd? Ska nog omvärdera det. Hädanefter ska jag alltid gå fram. Om någon okänd kom fram till mig och frågade en sådan sak skulle jag nog pussa personen på munnen och springa ett ärevarv runt stan av glädje. Och det är väl kul att frambringa sådant beteende hos folk?

...Eller inte. Kanske skulle verka lite stört det med?)

Kommentarer
Postat av: Case

Jag gör det väldigt ofta faktiskt. Gjorde det en gång när jag gick gymnasiet och har sen fortsatt. Responsen man får från den man approchar har i alla mina fall varit positiv. =) Så gööör det! Se själv du blev ju jätteglad, varför skulle inte andra bli det? Tjejer är så dåliga på att va schyssta mot varandra jämt så detta är ett guldläge att jobba för bättring på det området. ;p

2009-05-06 @ 20:19:44
Postat av: Honung

Hörru! Har man en komplimang på lager, så ut med det bara!!!

2009-05-07 @ 05:52:31
URL: http://honungsbullen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0