Saker man kan göra en blåsig, kall och blötsnöig tisdagseftermiddag:
Åka till elaffären och köpa ett dubbel- våffeljärn (Lyxigt värre) och sedan vidare till Konsum och köpa ägg, mjölk och glass.
Våfflor behövdes en dag som denna. Snö i oktober?! Vad är det för trams.
I alla fall har jag löst skoproblemet. I somras köpte jag ett par ljusbruna vinterstövlar i storlek 37 till Stella på superduper- rea. Hon har annars 36 och jag har 38. Ni visade det sig dock att hon inte ville ha dem, och när jag provade dem kunde jag ha dem, så- VOILA!- ett par vinterskor.
Fråga: Hur vet man att man är en avdankad twenty- something samt blivande tonårsmorsa? Svar: Man ärver sina barns kläder. Men stövlarna är snygga, varma och bra, och bara yttepyttelite för små, så jag är nöjd.
Alltså, jag är verkligen världens sämsta skoköpare. Som dyra, svarta ballerinaskorna som jag tyckte var så bra, och som visade sig ge sådana skavsår from hell att de bara ligger i lådan. Kanske köper jag helt enkelt bara ett par vita Converse (Och slänger de slitna svarta) och har dessa alla dagar om året då jag inte har 1. Flip- flops (Har redan) eller 2. Gummistövlar (Har redan). Vinterskor får bli de bruna jag fått av Stella.
Behöver jag gå på långpromenad har jag gympaskor.
Ja. Så får det bli.
Andra saker som finns i mitt huvud just nu:
Till saken hör också att han kommer att ha kalas samma vecka som jag ska ha alla mina 16 utvecklingssamtal, för det är enda lördagen Jonas är ledig. 16 utvecklingssamtal plus bjuda en hel dagisavdelning på kalas känns... Well, inte helt avkopplande.
Men det är klart att det går. Allt går. Visst? Dessutom länns det som mer jobb, och lite taskigt, att bara bjuda några, för han är ju faktiskt kompis med alla, min sociale lille son.
Våfflor behövdes en dag som denna. Snö i oktober?! Vad är det för trams.
I alla fall har jag löst skoproblemet. I somras köpte jag ett par ljusbruna vinterstövlar i storlek 37 till Stella på superduper- rea. Hon har annars 36 och jag har 38. Ni visade det sig dock att hon inte ville ha dem, och när jag provade dem kunde jag ha dem, så- VOILA!- ett par vinterskor.
Fråga: Hur vet man att man är en avdankad twenty- something samt blivande tonårsmorsa? Svar: Man ärver sina barns kläder. Men stövlarna är snygga, varma och bra, och bara yttepyttelite för små, så jag är nöjd.
Alltså, jag är verkligen världens sämsta skoköpare. Som dyra, svarta ballerinaskorna som jag tyckte var så bra, och som visade sig ge sådana skavsår from hell att de bara ligger i lådan. Kanske köper jag helt enkelt bara ett par vita Converse (Och slänger de slitna svarta) och har dessa alla dagar om året då jag inte har 1. Flip- flops (Har redan) eller 2. Gummistövlar (Har redan). Vinterskor får bli de bruna jag fått av Stella.
Behöver jag gå på långpromenad har jag gympaskor.
Ja. Så får det bli.
Andra saker som finns i mitt huvud just nu:
- Omdömesskrivning
- Utvecklingssamtal
- Leos 4- årskalas
Till saken hör också att han kommer att ha kalas samma vecka som jag ska ha alla mina 16 utvecklingssamtal, för det är enda lördagen Jonas är ledig. 16 utvecklingssamtal plus bjuda en hel dagisavdelning på kalas känns... Well, inte helt avkopplande.
Men det är klart att det går. Allt går. Visst? Dessutom länns det som mer jobb, och lite taskigt, att bara bjuda några, för han är ju faktiskt kompis med alla, min sociale lille son.
Kommentarer
Postat av: Case
Oooh! Hahaha! Lycka till med barnkalaset!! Jag va på ett 7årskalas förra helgen me 18(!!!) barn, det va som ännu en dag på jobbet. men när de är 4 kanske föräldrarna är kvar på kalaset oxå? Lycka till! Kram.
Postat av: Maria
Case: Well, efter noga övervägande så skippar vi att bjuda hela dagisavdelningen. Känns lite overkill =)
Trackback
